tisdag 13 juni 2017

Uppenbarelsen

Kristen tro vilar på ett avslöjande från Gud själv. Antingen fattar jag vad avslöjandet går ut på eller så missar jag det. Jag kan missa det radikalt, alltså helt och hållet. Det är ett bättre läge än halvmissen, den som går ut på att ta en del av uppenbarelsen och använda delen för att konstruera mig något eget.

Uppenbarelsen är allmän. Är jag skapad till Guds avbild - imago et similtudo Dei - kan jag snappa något om heligheten i tillvaron. Det är i Gud vi rör oss och är till. Visserligen är jag fördärvad och visserligen kan jag vända allt i eget intresse, men det hindrar inte att jag då och då kan ana något. Pappan vid dopsamtalet berättade om födseln och var så uppfylld av allt. "Sen körde du hem och tog en whisky", log jag. "Hur visste du det?" sa pappan. "Det är brukligt." Jag var nöjd över den repliken. Men för föräldrar och dopfölje sa jag lite mer vid dopgudstjänsten, avslöjade vad Gud vill. Och det visste jag bara eftersom det anförtrotts oss.

Bibeln läst i Kyrkans gemenskap eller hur vi säger att det ligger till. Det är ju på detta avslöjande jag kunnat vigas till präst och Kyrkan betrott mig att förkunna evangeliet för det folk jag fått mig anförtrott. För att minimera mitt ego kläs jag i de kläder som avslöjar i vems ärende jag går. Jag kläs över. Andra klär upp sig i de kläderna, men sådan är inte jag. För mig är Kyrkans ärende heligt och koret inte en scen där jag framträder utan en plats där folket betjänas med ord och sakrament. Jag blev inte präst för att få klä mig i fina kläder eller för att bli vänligt mottagen i husen, lika vänligt hälsad på på gator och torg och dekoreras med titlar och hedersbetygelser. Det heter präst-tjänst!

Till prästeriet hör förstås också att ta vård om församlingen. Det går inte riktigt att skilja ut det andliga från det värdsliga. Prästen skulle sitta i kyrkorådet och egentligen var kyrkorådet just ett råd för att bistå prästen, inte främst en styrelse. Till detta råd valde det gudstjänstfirande folket vid kyrkostämman medlemmar. De skulle inte en sekund fundera över att avgöra vad Kyrkan tror, de höll till godo med förkunnelsen och litade på att den var varudeklarerad efter Bibel och bekännelse. Prästen var ju vigd. Skulle det bli eländigt uselt fanns det också en kontraktsprost och en biskop med domkapitel att tillhålla försumliga präster vad deras frid tillhör. "Med den stora räkenskapsdagen för ögonen" skulle prästen sköta sina sysslor och han hade anförtrotts Kyrkans sanna skatt, som var evangeliet. Det skulle Guds älskade barn få höra till befrielse och läkedom.

Ur Uppenbarelsen föddes en västerländsk kultur. Den var intellektuell, för den var sanningssökande,  och den skolade människor till tro och vetande. Den räknade med att de troende byggde det provisorium som denna värld är och såg människan som kung, präst och profet. Kung med ansvar att ordna tillvaron. Det kunde också torparen uppfatta som ett ansvar även om han inte i första hand beskrev det dagliga slitet som kungligt. Präst i de troendes (obs!) allmänna prästadöme med den dagliga bönen som livshållning för att bära världen till Gud. Och så profet med uppgift att skilja ont från gott, en politisk uppgift om ni vill. Allt detta födde ansvarskänsla, inte naivitet. Vi ser följderna också i det som kallas "postkristet".

Fattar ni risken i det som nu kallas "postsekularism"? Risken är att vad skit som helst kan uppfattas som fromt och fint. Huvuden läggs på sned, ord läggs rätt, tonfall moduleras men lik förbannat talas inte sanning. Här går gränsen mellan det uppenbarade och det uppfunna.

Vart leder detta? Till ny besinning av vad Kyrkan bär med sig. Jag skriver inte "Jesusväckelse". Då blir de ortodoxa upphetsade på sitt sätt och de evangelikala på sitt. Egentligen är det nog i djupare mening Jesusväckelse jag menar, om man fattar att Kristus och Hans Kyrka är konceptet, det koncept där Anden ger liv. Jag ska inte dra allt det här. Jag ville mest skriva om att den kristna tron är ett avslöjande och att allt beror på Avslöjaren.

Det är här vi är oense inför kyrkovalet. Somliga tror att Svenska kyrkan är en resurs som de ska använda. Så tänker inte jag. Nog är Svenska kyrkan en resurs. Men Guds resurs. Oss till salighet. Är vi oense här, är vi i grunden oense. Och inte ens en jordskredsseger för dem som tror att de ska ha Svenska kyrkan som en resurs för eget bruk, ändrar vad Svenska kyrkan egentligen är, vems ärende hon ska gå och vilken grund hon har.

Ärkebiskopen fick en utmärkelse i London i fredags. Sedan var det Sigtuna under helgen och så Rom. Men nu blir jag orolig. I morgon är det Kyrkostyrelse. Var är styrelsens ordförande då? Bland ärendena står kyrkohandboksförslag och tillsättande av generalsekreterare. Inga små frågor, annat att förtiga. Då är finessen att det episkopala och det folkvalda arbetar gemensamt med problem och frågor. Men nu? Det uppenbarar sig väl när sammanträdet öppnas.

63 kommentarer:

  1. Så sant!
    Dock, ligger inte i det konungsliga inte bara ansvaret utan också friheten? Monarken som t ex personifierar rätten och därför inte kan ställas inför rätta?

    86:an

    SvaraRadera
  2. Detta var något av det bästa bloggaren skrivit.
    Tänk om fler tänkte så i vår stackars kyrka.
    Canutus Hahn

    SvaraRadera
  3. Undrar vara stilla när det är dags för kyrkostyrelsen att ta beslut om Lex Sandahl?
    Dock skulle dagens blogginlägg men sin avsaknad av ironi inte drabbas.
    Den är lysande i sin andemening ändå.

    SvaraRadera
  4. Den beskrivningen av präst-tjänsten speglar just det jag menade när jag skrev i kommentar att min erfarenhet är att de som ofta kallas (skälls för) hög-högerkyrkliga präster är de som förstått präst-tjänsten. (Nej, inte förstått "bäst" utan helt enkelt förstått.)
    Varmt tack för den texten!
    Eva H

    SvaraRadera
  5. Kära vänner, bröder och systrar här i spalterna. Må Herren leda oss in i segerrik daglig bön från i dag och framöver, så att Kyrkovalet går Guds vägar och inte människors.
    Låt oss vinna segern tillsammans knävägen ! Amen !
    Kaj Östholm

    SvaraRadera
    Svar
    1. 2 Krön 7:14. Vill vi? Prästänka

      Radera
  6. Jag betvivlar inte att dr Sandahl utfört ett gott värv för att sprida evangeliet, men jag måste (tyvärr) ställa mig ytterst skeptisk till att han tagit emot prästämbetets sakrament. Svky har i snart 500 år saknat prästämbetets sakrament och dess ontologi.
    Jag har än inte fått något bra svar på vad prästämbetets "sakrament" och ontologi är i Svky, vare sig i det tidigare lutherska samfundet eller o dagens postkristna dito.
    Vad händer i en "vigning" i Svky, vad är dess teologiska, sakramental och ontologiska innehåll?
    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svar till Antony!
      Det synliga i Prästvigningens heliga Sakrament är Biskopens handpåläggning och bön. Nådegåvan som gives är uppdraget att förkunna Guds Ord å Kyrkans vägnar och förmågan att förvalta Sakramenten framförallt celebrera det Eukaristiska offret där bröd och vin förvandlas till Kristi sanna kropp och blod. I morgon kväll celebrerar jag högtidligen Kristi Lekamens fest med Mässa och den i monstransen framställda hostian. Detta hade inte kunnat om jag inte fått ta emot prästvigningens Sakrament för snart 50 år, en prästvigning som gav mig den outplånliga karaktären att förvalta de av den heliga katolska instiftade Sakramenten.
      Roland Kristensson

      Radera
    2. Här finns en intressant artikel i ämnet:

      https://issuu.com/posksvenskakyrkan/docs/skt.5-15erik.eckerdal.

      /Laikos

      Radera
    3. På en teater kan allt ordnas
      Moberg

      Radera
    4. Intressant nog sträcker sig din ontologi inte längre än till Roms filosofi, eller snarare Platon och Aristoteles. Herrens tjänare utgick som bekant inte från Rom utan från Jerusalem. Världen var redan då större än Roms.an.

      Radera
    5. RK beskriver en katolsk prästs vigning och värv, men knappast något som skett i Svky de senaste 500 åren. Svärmiska, naiva birettadramatiker är allt annat än katolska präster!
      Antony

      Radera
    6. Borde vi inte konsultera de ekumeniska specialisterna i Rom nu? Från konflikt till gemenskap, menar jag....

      Radera
    7. Dr Sandahl kan väl konsultera på, någon bekräftelse av sitt "ämbete" lär han aldrig få!
      Antony

      Radera
    8. Herr Kristensson blandar och ljuger så han snart storknar. Det är närmast löjeväckande att ta del av. Det herr Kristensson beskriver är den katolska kyrkans - inte en protestantiskt - uppfattning av en prästvigning. Sparkades inte detta helt nödvändiga underliggande vigningens sakrament resolut ut för 500 år tillsammans med mycket, mycket annat som hölls heligt? Var det inte detta reformationen gick ut på? Varför vågar inte herr Kristensson och andra hantera detta faktum på ett intellektuellt hederligt sätt?

      Ingen protestantisk “präst" har någonsin "vigts" till denna syssla. Vederbörande har snarare utsatts för ett förljuget munväder. De tyska protestanterna kallar denna akt för ordination. Varför denna demonstrativt tjurnackade ankdammsovilja mot att acceptera detta?

      Försök åtminstone vara ärlig, herr Kristensson! /John

      PS!
      Herr Sandahl blir om möjligt bara ännu mer patetisk i sitt här påpassligt uppdykande intresse för ekumenik. Varför inte i farten även konsultera den självutnämnde påven Benedictus Olophus i Mörrum? Från konflikt till gemenskap, menar jag...

      Radera
    9. Men nog skulle det kunna finnas en romersk katolik som så att säga är galen på andra hållet och bröjar grotta ner sig i hur katolsk en kyrka som inte på hundratals år varit i landet egentligen är samt då funderar över hur katolsk tro bevarats. Än en gång, vilkens kyrkas präster gick till dödsbäddarna därför att de fortsatt var präster i socknen? Man behöver inte vara doktor i ekumenik för att veta att ämbetsfrågan är sammansatt och man behöver inte vara evangelisk katolik för att se svagheter i Roms sätt att definiera ämbetet i andra kyrkor.

      Radera
    10. Anthony och John, jag är en katolsk präst i den lutherska traditionen. Den beskrivning av prästämbetet som jag framfört kan ni finna hos t ex fader Gunnar Rosendal m fl och har alltså full hemortsrätt i SvKy. Det är övertydligt att ingen av er (om ni nu är två) företräder den romersk-katolska kyrkan. Är det så borde er biskop ställa er i skamvrån för heretiker!!
      Roland K

      Radera
    11. För den som verkligen är intresserad av ämbetet kan jag rekommendera Bengt Birgerssons utmärkta prästmötesavhandling "Som stjärnor i Herrens hand - perspektiv på Ordets ämbete".

      Radera
    12. Rolle K, på vilket sätt är jag en heretiker?
      "Ordets ämbete", det låter intressant?!
      Dr Sandahl och Rolle K hänvisar till olika individer (reella och fiktiva) som mig veterligen inte utövat/utövar något läroämbete. Lika lite som att jag eller John (mig veterligen) ingår i Katolska kyrkans Magisterium, men vi hänvisar bara till vad Katolska kyrkan lär och drar slutsatsen att både dr Sandahl och prelaten EJ saknar katolsk vigning.
      Vi får ständigt veta att detta är en "romersk-katolsk" irrlära men aldrig varför detta är en "irrlära" (förutom att Svky fortsätt med ritualen handpåläggning)!
      Antony

      Radera
    13. Det blev riktigt tokigt, där det skulle stå RK blev det ett "EJ" (djävulen är nog autostavningens upphovsman?!)
      Så om nu någon tror att jag medvetet motsa mig själv kan jag lugna vederbörande med att Katolska kyrkan fortfarande lär att varken dr Sandahl eller Rolle K har mottagit vigningens sakrament.
      Antony

      Radera
    14. Anthony följer inte de ekumeniska riktlinjer som påven utstakat skall gälla för hela RKK. Skall man inte följa det påvliga läroämbetet i allt?Olydnad är heretiskt!!
      Roland K

      Radera
    15. Roland K, på vilket sätt är konstaterandet, att varken du eller dr Sandahl mottagit vigningens sakrament, heretiskt? Jag (och John) förmedlar endast det som Kyrkan lär i enlighet med vad som står i Katolska Kyrkans Katekes!
      Antony

      Radera
    16. Herr Kristensson är en statspräst-"vigd" filur.
      Ränderna går aldrig ur.

      /John

      Radera
  7. Alphadeltagaren13 juni 2017 13:22

    Fantastisk läsning.
    Nu fattar jag varför de bröt upp taket och tog sig in den där gången Jesus predikade i ett hus och folket inte fick plats. De litade helt enkelt på att det fanns något där inne. Det var längesedan man kände så.

    SvaraRadera
  8. Måste bara kapa tråden för att meddela att Svenska Kyrkan på Twitter kommenterar den populäre leksaken Fidget Spinner med kommentaren "Treenigheten. Populär sedan kyrkomötet i Nicea 325."

    Det räcker inte med många kommunikatörer för att ha lite koll på kyrkohistorien och vad som beslutades när.
    Skrämmande dålig faktakontroll, ungefär som att säga att Svenska kyrkan varit Sveriges demokratiska folkkyrka sedan 1054.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Touché!
      Antony

      Radera
    2. Jag överdrev nog lite där, men frånsett den bristande teologiska jämförelsen så är det ungefär lika geografiskt och historiskt korrekt att påstå att Svenska Kyrkan bejakade könsneutrala äktenskap år 1933 i Lund. (67 år och 60 mil fel är ganska på pricken. Läroutvecklingen i kyrkan på 300-talet gick snabbare än vad den gör i SvK nu, men i en annan riktning.)
      Kommunikatörerna i Kyrkans hus rekommenderas den kurslitteratur i kyrkohistoria som användes på Johannelund under sent 1990-tal, "Arvet från Kyrkofäderna" av Ezra Gebremedhin.

      Radera
  9. Stig Walldin13 juni 2017 14:52

    Klockrent! För att använda mina söners uttryckssätt.

    SvaraRadera
  10. Jaså, jag trodde det bara var jag och ett fåtal till här som menar att personen som tjänstgör som präst kläs över när prästkläderna kommer på?

    Men okej, jag förstår, medan jag menar att även könet kan kläs över, inte så att man inte förstår om det är en man eller en kvinna - men inte heller Dag S klär väl över sig så att ingen ser att det är han? Medan ni tycker att personen ska kläs över, bara inte könet. Det måste få vistas icke överklätt framför altaret.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det konkreta är inte könet utan rösten.an.

      Radera
  11. Svar
    1. En larvi' kommentar till en rimlig kommentar. /smun

      Radera
    2. DU ANONYME SOM GILLAR VERSALER: Du har inget argument att komma med, möjligen, till varför detta är larv? Min fråga gäller alltså varför prästkläderna "klär över" en person på så många sätt utom när det gäller könet?

      Radera
  12. '72 präster och diakoner "vigdes" i elva av landets stift i helgen - 20 fler än förra året', skrev KT på tisdagen ackompanjerat av en bild med två falskleende, teologiskt principlösa, orättmätigt bemitrade pajastingeltanglare i sällsynt illasittande lånta fjädrar i bakre ledet.

    Det är uppseendeväckande ansvarslöst av sv"k" att ännu 2017 lura in så många unga människor i en verksamhet som är så uppenbart på väg mot sin undergång. En femårig akademisk utbildning, som det här handlar om, har kostat var och en av dem närmare en halv miljon kronor bara i lånade studiemedel, alla annan möda och tid oräknad.

    Sv"k", även kallad "Sveriges sämsta arbetsgivare" kan inte garantera någon av dessa 72 unga människor vare sig lön eller anställning deras yrkesliv ut.

    Jag tycker detta ansvarslösa lurendrejeri är skamlöst. Häpnadsväckande skamlöst.
    /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. John, det är tyvärr så att det postkristna och mammontjänande samt prästfixerade samfundet har sett till att skapa omfattande medel för sina tjänstemannaprelater. Så när de sitter sysslolösa bland ruinerna kommer de ändå att kunna lyfta sina absurt höga löner.
      De måttligt betalda socialtjänstdiakonerna kommer de nog att finnas en marknad för om de inte alla lämnat de tomma "katedralerna" för mer lukrativa tjänster i den sekulära socialtjänsten?!
      Antony

      Radera
    2. John,

      -Vi är många som tycker att Dina beskrivningar av Svenska kyrkan är skamlösa - skamlösa i kubik!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. Ljuger inte herr Dike öppet nu?

      Är det inte märkligt att dessa "många" aldrig ger sig till känna när herr Dike mer och mer frustrerad försöker mana fram en alldeles egna doa-kör?

      Är det även så lämpligt med tanke på alla obesvarade frågor som cirkulerar därhemma efter Malmöskandalen nyligen? /John

      Radera
    4. John, jag tog mig också en titt på de "nyvigda" tjänstemannaprelaterna och kunde konstatera att 30 av 44 är prästinnor!
      Antony

      Radera
    5. Vilken skandal, John?

      Om Du lever i tron att Dina texter präglas av saklighet, god stil och konstruktiv polemik, är Du lika vilsen som en borttappad katt är, Men katter har en fenomenal förmåga att hitta hem. Men Du tycks aldrig "hitta hem" till en debatt med anständig ton och vanlig respekt för dem som inte delar Dina åsikter. Att flera på denna blogg tiger, när Du formligen vräker ur Dig otidigheter får skrivas på det feghetens konto, som tyvärr ibland är synligt hos kommentatorer, som inte delar exempelvis min eller den svenska folkmajoritetens åsikter om Svenska kyrkan.

      Vilken är Malmskandalen? Och vilka är de obesvarade frågorna och var cirkulerar de?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  13. Det är uppenbart att det finns två sidor av Romersk-katolska kyrkan.

    En, där påven skriver encyklikan 'Ut unum sint', där det finns ett Råd för kristen enhet, där påven deltar i en ekumenisk gudstjänst i Lund, där kardinal Arborelius är aktiv i Sveriges kristna råd o.s.v. Där Rom alltså, utan att blunda för skillnader, utgår från vad som är gemensamt.

    Och så en andra sida, där man utgår från vad som skiljer, och markerar detta så tydligt som möjligt, i en anda av att alla borde inse vem somi har rätt. Man talar högstämt om att påven är den ende som avgör vad som är sant och rätt, men bemödar sig inte om att lyssna till honom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är till Magisterium (och påven) som jag hänvisar till, gällande ämbetsfrågan. Det finns ingenting som jag, eller John, skriver som inte finner stöd i Katolska Kyrkans Katekes.
      Det är samtidigt intressant att stöta på lutherska "ultramontanister" som tror sig veta vad påven lär och menar att det är en plikt att följa detta!
      Antony

      Radera
    2. Rimligen måste man veta var man står för att ett meningsutbyte ska vara produktivt.

      När protestanter ihärdigt betecknar sig som katoliker utan närmare definition (som herr Kristensson ovan) riskerar diskussionen att hamna på närmast pythiska nivåer.

      Kan broder Göran för ordningens skull ge oss sin bild av (åtminstone den för honom närmast stående) protestantismen och dess sidor.

      Jag är uppriktigt sagt intresserad av svaret. /John

      Radera
    3. Jag är katolik men inte romersk katolik. Jag bekänner mig till den tro som finns i de tre gammalkyrkliga symbola, vidare till Conf. Aug. samt till hela Konkordieboken. Detta är den Sanna Katolska tron grundad i Skriften. Det finns en del gemensamt med både Rom och. Ortodoxin. Ibland kallas Konkordieboken för "luthersk" men det missvisande. Vi som tillhör den Sanna Katolska Kyrkan ser Luther som en av många teologer som givit sina bidrag. Andra är t. ex de apostoliska fäderna , kyrkofäder i öst och väst som t ex Irenaeus, Augustinus, Johannes Chrysostomos m fl. Även skolastikens teologer hör dit som Thomas Aquinas. M Luther är en bland många. Att vara romersk-katolik är mer begränsande då man måste ta hänsyn till vad påvarna tyckt och tänkt under århundradena.

      Radera
    4. Glömde att underteckna: Roland Kristensson, som alltså är katolsk präst, inte romersk utan stående i den stora katolska Traditionen,

      Radera
    5. Det är märkligt hur den "katolske" Roland K blir sin egen "ex cathedra" utan att överhuvudtaget ge ett enda bevis för hur han är en katolik.
      Antony

      Radera
    6. Om jag får ge en synpunkt. Den katolska bekännelsen, den som avgränsar mot andra, är de nicenska. Vem bestämmer att denna avlagda bekännelse inte räcker för att visa den egna katoliciteten? Och i vilken mening är en kyrka som i sin bekännelse inrymmer den apostoliska, den nicenska och den athanasianska trosbekännelserna inte katolsk - och vem bestämmer detta. Frasse? Bengan? Eller någon annan?

      Radera
    7. I r Sandahls nicenska "katolicism" ryms både kvinnliga "präster" och en hel del andra heresier, bl.aa. Svkys hedonistiska antropologi.
      Om Svkys högkyrklighet har reducerats till ett minimalistiskt förhållningssätt till nicenum är det knappast förvånande att dess gummiryggade karriärister kan kompromissa med det mesta, och de flesta, för att få sina överbetalda positioner i det postkristna samfundet!
      Antony

      Radera
    8. Nu brukar vi vara försiktiga med att markera vad som ryms i Rom. Har bordellen från 1510 stängts? Hur är det med... Och vilka dogmatiska underligheter kan man finna? Vad sa Frasse om oordningarna i Vatikanen. Oss emellen ryms det mer elände i en stor kyrka än i en liten. Om man letar, vil säga. Vilka mått och steg staten, där Antony ingår, tagit för att be-herr-ska Svenska kyrkan, kan vi tala mer om. Men varför accepterar medborgare Antony statligt övervåld i ideologiska frågor när det gäller Svenska kyrkan?

      Radera
    9. Jag har haft respekt för dr Sandahls intellektuella integritet och "höga nivå", men nu känner jag inte alls igen docenten som har förfallit till märkligt banala teologiska snedsprång samt patetiskt trivialt "smetande"!
      Antony

      Radera
    10. Hear, hear, mera, mera! Jag tror Antony fick frågor som blev honom övermäktiga. Det hindrar inte att vi alla gillar honom för hans romersk-katolska klarspråk!

      Radera
  14. Påven och hans svenske kardinal tycks gilla att umgås med äb Antje. Skulle JP II och Bened. XVI ha gjort det? Det tror jag inte. Nej, ultramontan är jag inte, inte ultramodern heller, eller ultraortodox. Snarare ultrakatolsk och med det menar jag att vara trogen den apostoliska tron och läran så som dem uttrycks i Liber Concordiae. Påven behöver jag inte. Men vore jag romersk-katolsk så skulle jag inte uttrycka min tro så som Anthony och John gör.
    Roland K

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nåväl, uppfattningar om ämbetet är bara en liten del av den Sanna Katolska och Apostoliska Kyrkans tro och lära, men det begriper nog inte den kvasikatolske birettaaktören Rolle K - lycka till på den årliga karnevalen i Vadstena!
      Antony

      Radera
    2. Vill gärna påpeka att jag aldrig ägt eller haft på mig någon biretta. Dessutom skall jag inte till Vadstena i sommar. Så där slog Antonys hånfullheter fel.
      Rolle - så kallade min mormor, salig i åminnelse mig!

      Radera
    3. Med hänsyn till Roland K:s mormor ska jag i fortsättningen benämna honom som "kvasikatoliken RK".
      Jag beklagar att han missar birettakarnevalen i Vadstena, då den lär vara ett fenomenalt spektakel av gummiryggat sväng!
      Antony

      Radera
    4. Antony - vad är det för evenemang i Vadstena som Du syftar på? Det kanske vore intressant att åka dit?/Paul

      Radera
    5. Här har varit ovanligt högt i tak idag! Vi tackar herr Sandahl för hans tillmötesgående att värna takhöjden.

      Alldeles uppenbart är det gammal sursvensk unken janteteknik som kommit till uttryck bland de mer och mer förgrämda och uppgivna lutheristerna när de egna argumenten trutit. Här handlar det snarare om impotens än inkompetens. En vanligt grepp är att ständigt växla innebörd för begreppen genom att hoppa från tuva till tuva. Därmed tror man sig kunna skriva om historien tills den passar det egna syftet. Problemet med denna intellektuella ohederlighet är att resultatet tvärtom bara blir sämre.

      Man kan även notera att det nya som tillkommit efter det gärna harangerade mötet i Lund är att snabbt hålla upp ett rött “Ekumenik!”-kort framför näsan på den ifrågasättande motparten: “Ekumenik ja - men på våra villkor!”

      Hur man från protestantiskt håll vill bidra till en dialog framkommer inte. Förmodligen helt enkelt därför att en ärlig och uppriktig vilja att delta i den saknas. Ärligheten lyser med sin frånvaro och illviljan tittar fram. Det markeras inte minst när den fryntlige bloggaren själv kastar in handduken vid läggdags kl 22 genom att frankt punktera Antonys många tappra inlägg som för denne “övermäktiga”.

      Till och med herr Dike vaknade till som gubben i lådan men insåg snabbt att han hade gjort bort sig. Igen.

      Förvisso en prestation i sig. /John

      PS!
      Nya siffror om sv”k”:s för sin del alldeles säkra nedgång och fall publicerades idag:
      29.543 själar (motsvarande 118 miljoner kr i uteblivna “kyrko”-avgifter) har till och med maj i år befriat sig från yogaprästinnornas tentakler. Vi gratulerar!

      https://www.svenskakyrkan.se/statistik

      Radera
    6. Alphadeltagaren15 juni 2017 07:49

      Ja, jag undrar som Paul. Vad händer i Vadstena? Vad är förresten en birettafestival? Jag har inte hört några tafs-rapporter från den.

      Radera
  15. Men varför hänga upp sig vid romersk-katolsk så mycket? Katolska kyrkan har förutom huvudriten många andra riter, t.ex. grekisk-katolsk, maroniter osv..de är lika mycket katoliker och i full kommunion med påven/biskopen av Rom.

    Någon luthersk-katolsk rit finns dock inte även om det naturligtvis är bra om lekmän eller präster i Svenska kyrkan delar ytterligare katolska trosuppfattningar än vad Svenska kyrkan officiellt gör.

    Om man inte lägger den heliga Traditionen jämte den heliga Skrift som Guds uppenbarelse bör man inte kalla sig katolik (eller ortodox) överhuvudtaget.

    Jonas M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jonas M: De lutherska kvasikatolikerna känner tydligen inte den Katolska kyrkan?!
      Antony

      Radera
  16. Då kan jag väl kvitta med kvasipapisten Antony! Någon rättvisa får detväl vara på tokerierna. RK

    SvaraRadera
  17. Avvek inte RKK från katolsk tro med sitt heretiska "filoque" redan 1054?
    Inom den katolska familjen välkommas till nattvardsbordet numera kaldeiska och orientaliska kyrkor som skiljdes från den ortodoxa kyrkan 431 i den nestorianska striden.
    Har RKK silat mygg och svalt kameler när lutheranerna hålls så kort?
    Var går gränsen för när de katolisistiska inslagen långt ifrån Frassed tonfall, inte längre faller inom kategorierna pigga, käcka eller muntra?

    SvaraRadera