söndag 11 juni 2017

(S)-öndagsskola

Tjänstebilen körde fram timme T, dvs kl 06.00. Brigadspanaren och jag hade tilldelats en flyglotta, som skulle sköta sambandet. Jag antar att överste Olofsson ville förse oss med stabshjälp. Så gav vi oss ut i det vi kallar Milo Syd (gamla vanor sitter i). Efter lite mer än 800 km hade vi gjort vårt dagsverke, inspekterat och dragit slutsatser. I Hässleholm funderade vi över infanteribrigader m/66 och m/77. Jag gick igenom användningen av pansarbrigader i ett invasionssecenario. I BoMö talade jag vänligt om överstelöjtnant Olle Melin och så gick vi igenom sjöstridskrafternas ansvar i Hanöbukten. Jag redogjorde kortfattat för några av de klassiska stora övningarna i militärområdet. Utspisningen var helt ok i går, dvs inte fältmässig. Det var på många sätt en intressant dag. Varför gamlingar som jag ägnar oss åt detta? Därför att försvarsmakten vet var den beprövade kompetensen finns, vi som övat i en omfattning som inga nuvarande officerare har. Roligt att vi uppskattas någonstans när nu den gamla krigsplanläggningen uppdateras. Brigadspanaren hade all heder av körningen under mer än 8 timmar, dvs effektiv körtid. Annat fyllde ut tiden.

Lite seg känner jag mig allt denna tidiga morgon när det är söndag och tid för (S)-öndagsskola:
Olle Burell, S, talade så varmt om det socialdemokratiska arbetarepartiets insatser i Svenska kyrkan från 1920-talet och framåt. Jag kan säga 1918 också och läser Arthur Engberg.

"Så blev det ändå icke du, som vann segern, nasaré." Svaret på frågan ståthållaren Pontius Pilatus ställde, "vad är sanning?", "det svaret, nasaré, fanns icke och kunde icke finnas i ditt evangelium." (Arbetet 24 dec 1918). Utgångspunkten är klarlagd.

Vi som kan lite om svensk arbetarrörelse visste detta redan. Bengt Lidforss har vi ju läst och både Engberg och Lidforss var skeptiska till de nya försöken att göra tron salongsfähig/trovärdig. Professor Linderholms försök pekar hän, menar Engberg, "mot nyprotestantismens upplösning i ateistisk allmän religiositet". Det är den öppna hänsynslösheten som gäller: Vårt folk har alltför länge fostrats av präster och micklar. Den fira och manliga hedendom, som från Sokrates strålar genom historien, har behov av en renässans. Men dess seger, som är segern för en högre kultur, måste firas på den kristna livssynens ruiner." Linderholm får lite beröm dock: "Det är gott och väl, att de vidskepliga föreställningarna om Jesu gudom, övernaturliga födelse, uppståndelse, undergörareverksamhet o.s.v. avlägsnas." (Arbetet 14 juni 1919)

Nu har vi en möjlighet att förstå 1920-talet och då läser vi Arthur Engbergs kykopolitiska program modell S i Social-Demokraten den 29 juli 1925:
"Det program, som vi i detta stycke skulle vilja förorda, företer därför (för att inte hamna i en tvångsfostran till kristendom, DS) följande tågordning:
1) Den borgerliga och kyrkliga kommunen sammanslås;
2) rätt till fritt utträde ur statskyrkan beviljas;
3) kyrkomötets vetorätt avskafas;
4) bestämmelserna om bekännandet av den rena evangeliska läran utplånas ur R.F. § 28;
5) religionsundervisningen i skolan omlägges på principiellt samma grund som skolans övriga ämnen;
6) statskyrkan avskaffas."

Programmet är klart och tydligt och i vår tid väl genomfört med ett undantag. Partipolitiseringen ersatte tanken att göra en allomfattande kommun, men tanken är väl närmast densamma?

Ett slutligt citat, som kanske inte bara ska gälla högern?
"Men vidrigast och föraktligast äro de politikens hyenor, som inom Allmänna Valmansförbundet med kall beräkning göra valpolitik i religion. De äro bladlössen på den svenska kulturens träd." (Arbetet 1 juni 1920)
Låt oss nu fundera på på projektet att med kall beräkning göra valpolitik i religion, det som politikens hyenor ägnar sig åt. Arthur har talat!

De slutligaste citaten ska kanske inte undanhållas er. Det är Arthur i högform i Arbetet den 12 december 1919. "Det är absolut nödvändigt att avskaffa statskyrkan. Sker icke detta, kommer den officiella lögnen i religiösa ting att alltjämt prägla statslivet." Arthur slåss för religionsfriheten och vet hur det är:

"Det är och förblir ett oefterrättlighetssystem, att hederliga och högt förtjänta män skola degraderas och diskvalificeras, bara därför att de i religiösa ting omfatta och ge uttryck åt en annan övertygelse än statskyrkolärans, medan vilka moraliska ynkryggar som helst förklaras väl skickade, om de blott bräka med i den troende fårahjorden."

Där satt den, Arthur, mer klockrent mot S-partiet de gångna decennierna än du avsåg. Tack i alla fall. Och ett särskilt tack till Olle Burell, som påminde om partiets kyrkopolitiska insatser från 1920-talet och framåt.

Slut på dagens (S)-öndagsskola.

19 kommentarer:

  1. Tack Dag, för redogörelsen vad som låg bakom tankarna om "salighetsverket"!

    Och detta är det bärande partiet i det s k "kyrkomötet"!

    SvaraRadera
  2. Engbergs 6 punkter äro alla genomförda.
    Dock har numera staten vetorätt, åtminstone för hur församlingstillhörigheten ska regleras i SvK.
    Det bör särskilt observeras att det inte specificeras någon partitillhörighet i Engbergs värdeomdöme "...moraliska yngkryggar..bräka med i den troende fårahjorden."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Punkt 6 är inte genomförd. Genom Lag om Svenska kyrkan är SvK i verkligheten fortfarande statskyrka helt beroende av riksdagens beslut också vad gäller teologisk identitet.
      Kyrkomötets beslut kan, om riksdagen så vill desavoeras genom riksdagsbeslut.

      Leif W. Östborg

      Radera
    2. Alphadeltagaren12 juni 2017 kl. 07:03

      Då är det ju överhuvudtaget ingen vits med att iscensätta ett kyrkoval.

      Radera
  3. Gott att i alla fall någon del av svenskt statligt liv inser erfarenhet ska tas till vara.
    Att ni verkar fått en trevlig dag på köpet gör inte saken sämre.

    Är det då kanske dagen i krigsmaktens sällskap som gjort att vapnen inte verkar helt nedlagda ens söndag? ;)

    Som skribenten väl vet läser jag just nu, med stor behållning, "Statskyrkodebatten" (Hessler, 1964, boktips givet av DS då jag är av den nyfikna sorten som vill veta mer).
    Förutom viss förfäran (om än icke förvåning) kring vad, ffa, S ville (o fortf vill) göra med vår kära kyrka slås jag av en sak: Med tanke på alla dessa påhopp o försök till att faktiskt radera det vi kallar kristendom är jag oerhört stolt o glad över dem som stått emot o gjort att kyrkan ändå lever.
    Med sina brister i form av det som röstats igenom av världsliga snarare än gudomliga skäl visserligen, men ändå.
    Att en del diskuteras fortf. efter sisådär 75-100 år gläder mig mycket även om jag kan önska frågorna vore avgjorda - det visar att kristna ändå har en del att säga till om i kyrkan än.
    Varmt TACK till alla de som kämpat!
    Eva H

    SvaraRadera
  4. Alphadeltagaren11 juni 2017 kl. 09:29

    Började de här teserna skrivas 1918 så kanske det blir ett jubileum nästa år?

    SvaraRadera
    Svar
    1. En nåd att stilla bedja om.... Prästänka

      Radera
  5. Nu trampar broder Dag vatten igen. Det har varit så en tid. OBS! finns det inga vettiga ämnen att skriva om(??), ta helt enkelt ledigt en dag i stället för att trampa runt i gamla tidningslägg och militärminnen som ingen begriper sig på utöver dem som var med om dem. Till och med herr Dike håller tyst idag vilket säger en hel del.

    Jag respekterar fullt ut att inte inspirationen alltid kan räcka till. Det är helt mänskligt. Det är till och med mycket mänskligt. Bättre då att vänta in den. /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. John
      tycks, trots hans kritik mot DS få inspiration att strö sina kommentarer!

      Radera
  6. PS! Arthur Engberg hade helt rätt! Djävulens och ondskans stora bländverk, den politikerstyrda statskyrkan skulle ha avskaffats redan 1925 och resolut avplockats alla sina miljardtillgångar.

    Då hade möjligheterna till ett levande (utomkatolskt) trossamfund på frivillighetens väg i betydligt mindre format blivit oändligt mycket större! I stället fick det mammonköpta korrupta svartrockaväldet fortsätta att förmörka och förstöra livet för alltför många!

    En snabb död 1925 hade mänskligt sett varit humanare än den långsamma strypning till döds som man får gå igenom nu. /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är det så att de svenska socialdemokraterna trots allt inte är kommunister. Att konfiskera rättmätig egendom var därför inget alternativ.

      Man fick välja en annan väg, vilket nu verifierats med en rad citat (om man vill få ett grepp om vad som faktiskt skedde, inte hänge sig åt allmänt hållet tyckande, måste man 'trampa runt i gamla tidningslägg').

      Radera
    2. Sakupplysning broder Göran:
      Djävulens och ondskans stora bländverk statskyrkan (sv"k") har aldrig innehaft någon egen "rättmätig egendom".

      Allt denna övertog rövades och stals från den katolska kyrkan i Sverige i samband med den så kallade "reformationen". /John

      Radera
    3. Det var den lokala socknen/församlingen som ägde mark och annat, för att avlöna sin präst – inte vare sig biskoparna eller påven i Rom. Stiften ägde en del, men det tillhörde stiften (som även i Romersk-katolska kyrkan är ekonomiskt självständiga), inte påven.

      Den konfiskation som ägde rum stod Gustav Vasa för när han krävde in övertaligt kyrksilver och övertaliga kyrkklockor. Så blev det också uppror (till ingen nytta) – bl.a. klockupproret och Dackefejden.

      Radera
    4. Fråga i öst - svara i väst.

      Broder Göran uppvisar ett gravt fall av svensk-"kyrkligt" slingrande och faktaförvrängande. /John

      Radera
  7. Bloggposter är dagboksanteckningar och jag tycker att bortsett från detta så levererades en del tänkvärda citat i anslutning till Olle Burells yttrande i debatten med Bertil Murray. Och herr Dike höll inte tyst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, hittar inget alls av herr Dike här idag. Inget som nått oss vanliga dödliga i varje fall.
      Har broder Dag möjligen mottagit något från Mörrum som blivit refuserat? Fortsätt på den vägen i så fall!
      Stort tack på förhand! /John

      Radera
  8. BloggarDag m fl,

    -Jag vill bara lugnt erinra om att jag vid flera tillfällen har kritiserat Olle Burell; redan inför kyrkovalet för snart fyra år sedan påminde jag om avsaknaden av Gud och Jesus i Socialdemokraternas kyrkovalsprogram, Burell gick aldrig i sakligt svaromål utan försökte göra sig lustig över att jag tog till orda. Lite i stil med vad vissa gör på denna bloggs öppna togs, kan man säga.

    Jag tar alltså gärna en fight med Burell. Gör bloggaren det? Och gjorde bloggaren det med tidigare generalsekreteraren Sören Ekström, som verkligen var "politruken" (som HH brukar kalla de idoga förtroendemannakåren i kyrkan) med S-beteckning?
    Det gjorde jag - vid flera tillfällen. Ekström var ju mannen som tillsatte och avsatte anställda i Kyrkans Hus som han ville.

    Slutligen erinrar jag åter om de vulgärtexter, som en viss (förstås anonym) signatur återkommande skriver om Svenska kyrkan. Vederbörande kallar sig John. Men var finns i kommentarsfältet alla upprörda röster mot dessa vulgärt kränkande texter?

    Var finns den sunda protestreaktionen från den sanna kyrkans företrädare?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Slutligen erinrar jag åter om de vulgärtexter, som en viss (förstås anonym) signatur återkommande skriver om Svenska kyrkan. Vederbörande kallar sig John. Men var finns i kommentarsfältet alla upprörda röster mot dessa vulgärt kränkande texter?"

      Kanske är det så enkelt, BOD, att Johns i regel stolliga (dock inte alltid) texter talar för sig själv. Vi här förväntas väl ändå ha någon form av läs- och tolkningsförmåga. Bekymra dig inte om John. Han är en utmärkt anti-reklam för romerskkatolska kyrkan och sådana behövs så att inte ännu fler låter sig förledas att "simma över Tibern".

      P.S. Du har fortfarande inte fattat det där med "Gud och Jesus"? Jesus ÄR Gud, BOD. Tänk på det!

      Radera
    2. Herr Dike har upprepade gånger bett om att få en egen doa-kör trots att han ihärdigt angripit herr Sandahls förmenta doa-kör. Hur hänger dessa uppenbara motsatser ihop?

      De "upprörda rösterna" över det "vulgärt kränkande" fortsätter att lysa med sin frånvaro. Drar herr Dike några slutsatser av det? /John

      Radera