torsdag 22 juni 2017

38.25

Det happade sig så att jag granskade en hylla med böcker i går morse och tänkte sortera. Där i hyllan fanns tre inbundna årgångar Kyrka och Hem. De skulle inte stå just där utan rätteligen å lantegendomen. 1950, 1951 och 1954 års tidskrifter var överraskande. Det är tidningar från min tid på jorden. Det är en annan tid vi talar om - och ett annat kyrkoliv. Det skrämde mig på ett sätt. För jag blev böjd att ompröva blogginlägget om avtalsförhandlingen. Tänk om Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation helt enkelt rätt tolkar tidens tecken och prästerna inte längre är präster i någon rimlig kristen mening utan i stället anställda producenter av civilreligion? Den uppgiften kan schemaläggas och skötas på 38.25 veckotimmar.

Om det inte längre i egentlig mening finns ett kyrkfolk, dvs människor som t ex går alla adventssöndagar och förutsätter att det är gudstjänster hela advent (ja, jag såg deprimerande nog denna morgon att statsministern också går alla adventssöndagar, men insåg att det betyder inte vad meningen säger! Man kan bli deprimerad för mindre än undflyende språkbruk.) Kyrkfolk är söndagliga gudstjänstfirare, det är i vart fall en försöksdefinition som bär rätt långt. Och detta folk har en kyrklig identitet på individnivå också. Välan, finns inte församling i betydelsen kyrkfolk förklarar det att arbetslaget kan uppfatta sig som församling. Nu är det få arbetslag där alla går i kyrkan söndagligen, men den lilla omständigheten kan vi bortse från. Naturligtvis är det då logiskt om alla i arbetslaget ska gå på samma avtal. Men det bygger på en normalitet: det finns inget kyrkfolk, ingen egentlig församling. Arbetslaget producerar för konsumenter. Det är det hela. Det har inte mycket med kyrkokristendom att göra.

Prästen i arbetslaget producerar men de viktigaste producenterna är församlingspedagoger och församlingsvärdinnor (jag tror det heter så fortfarande....). De producerar nämligen verksamhet. Kyrkomusikerna är också viktiga. De producerar musik och de ska kunna musik från gregorianik till den senaste populära låten och allt ska de kunna dra på orgel, gärna också på dragspel. Varför? Därför att kunden alltid har rätt? Prästen kan också ha sin betydelse i producentledet för att producera event av olika slag, dop och vigsel, begravning förstås. Då krävs också lyhördhet för avnämarnas önskemål.  Allt detta kan förstås schemaläggas och klaras av på 38.25. Till och med kyrkoherdens schemaläggning kan hanteras på 38.25. Fast kanske inte en del annat som kyrkoherdar brukade göra på 1970-talet och tidigare.

Hur ska detta förklaras? Är saken så enkel att vi är och har varit oense om vad prästämbetet är och är till för? Det är i så fall inte bara arbetsgivarorganisationen skuld till, den organisationen administrerar eländet. Eländet självt är skapat av många olika och kanske motstridiga intressen. Byråkraters förstås, välvilliga prästers, lättjefulla prästers och naturligtvis kyrkopolitiker med ringa insikt i vad som skulle komma att övergå Svenska kyrkan. 1957/58 års ämbetskonflikt, så illa hanterad den än är, kanske bär oss informationer på djupet? Prästen uppfattas inte har med något sacerdotalt att göra. Det gäller att organisera religion och stå för ett etiskt budskap. De tidigare upptäckterna om prästämbetet, de som hörde till den kyrkliga förnyelsen, tycks helt okända.

Det slog mig att SD och S i årets kyrkoval kan bli goda exponenter för två felsyner under 1900-talet, de två syner som den kyrkliga förnyelsen och prästglädjen stod emot. SD:s kyrkosyn är den nationella kyrkan, korset stod tecknat på fanan och kulturella konservativa värden bärs upp av kyrkan. Ni ser prästtypen i filmen Den enfaldige mördaren. S:s kyrksyn är det eticerande budskap som blir den liberala teologins konsekvens. Den talar om Jesus som förebild, citerar honom men han är inte Frälsaren. Minns Harald Hallén. Hans uppståndelsetanke är att någon kommer och lägger en ros på din grav. "Då är du inte död, du lever!" Båda synerna var antikverade redan på sin tid, förstås. Men lägger socialdemokraterna en ros på den kyrkosynen är den inte död, den lever och SD kan pumpa upp ett ideal som i tiden ligger kring Gustaf V:s borggårdstal.

Jag antar att motmedlet var just den prästväckelse som tog gestalt, den som gav oss de liturgiska kläderna. Gunnar Rosendals bok Kyrklig förnyelse måste en präst ha läst (Gaudete förlag har den tredje upplagan). Och då skulle präster fundera över hur nådatiden används. Jag såg i Dagen att Thage G Peterson inte går i kyrkan "trots att jag är teolog", som han sa. Nå, då är han inte teolog, bara religionsvetare med religionsvetenskaplig utbildning. Teolog blir man på annat sätt, i bön och gudstjänst inte minst. Så hur många präster är teologer, sådana som år efter år får lära sig mer om Gud och har arbetstid att göra det? Det är förresten då som begreppet arbetstid inte blir det avgörande, men prästeriet fylls inte heller av meningslösheter att kommenderas till.

Ska jag fundera ett varv till på det som kallas stress och utsatthet så blir det en fundering om den autentiska kallelsen. Om jag gör något som jag egentligen inte skulle ägna mitt liv åt, är det väl rätt klart att det skaver och att denna insikt gör att uppgifterna i görligaste mån disponeras om och jag vill hem från dem så fort som möjligt. Det kan också förklara att prästtjänsterna blir något annat, något som ska in på 38.25. Och detta att präster far illa. "I själanöd, ho kan av glädje sjunga?"

Medlingen tas upp efter sommaren. Positionerna är låsta. Då finns det tid att ställa grundfrågan om inte Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation tänker fullkomligt logiskt och att utmaningen är att krossa den logik genom att fokusera på vad en präst egentligen är.

27 kommentarer:

  1. I Engelska kyrkan har en präst inte lön. Han har ett 'stipendium', så att han skall slippa att arbeta och ha tid att vara präst i stället. Saken är klargjord i domstol – någon anförde arbetsrättsliga klagomål, men hans klagan behandlades inte, eftersom han inte är anställd i vanlig mening.

    Dessutom får en engelsk präst fri bostad – som skall ligga inom församlingens område. Det blir skillnad mot Sverige, där allt fler präster bor i på annan ort och åker till sin församling under stipulerad 'arbetstid'.

    SvaraRadera
    Svar
    1. +Göran,

      -Ja, där ser du skillnaderna i villkor mellan engelska och svenska präster. De sistnämnda vill ofta inte bo i prästgårdarna, vilket är beklagligt.

      Efter skilsmässan från staten försämras kyrkans ekonomi påtagligt, varför det inte är helt osannolikt att pengarna i en framtid inte räcker till löner för prästerna.
      Vill Du ha den utvecklingen?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. Man kanske skall påminna sig 2 Thess. 3:10.

      Radera
  2. Söndagligheter och prästetligheter.
    Och en förbisprungen Bloggardag.
    Ack ja,ve och pina...
    Det är hållningen det kommer an på;den kristna hållning som de första kristna stod för. Där minst två träffas i Hans namn var och är Han mitt ibland oss.
    Den gemensamma måltiden intas i hållningen att Han är mitt ibland oss. Visst är det bra med instiftelseord men de är inget nödvändigt villkor. Och prästerna är gjorda överflödiga.
    Eller ta vårt dop;det inre dopet i ande och eld. Visst är det bra med dagens vattendop men ett nödvändigt villkor är det inte. Prästerna är gjorda överflödiga.
    Så står vi där med den grundläggande *mb*tsfr*g*n:behöver vi ett speciellt prästämbete? Uppenbarligen icke. Vi har vår överstepräst i Kristus Jesus-det är tillräckligt!
    Ulf H Berggren Lund /Hälleberga

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du skulle ju ta sommarlov. Det kan du fira i det samfund där du valt att höra hemma, Köpenhamn ligger ju hyfsat nära Lund. Ämbetsfrågan tarvar mer reflektioner än du är beredd ägna din tid och möda åt.

      Radera
    2. Jag är medlem och hör t v också hemma i såväl Svenska Kyrkan som Kristensamfundet.
      Ämbetsfrågan travade reflexioner bland de första kristna.
      Hur jag disponerar min tid vet Bloggardag för lite om...
      Sommarlovet är inställt. Vi får skilja på löfte och ambitionsnivå...
      UHB, tarvare o reflektör

      Radera
    3. Alphadeltagaren22 juni 2017 kl. 12:13

      När Gud säger att han ska möta mig i söndagens Gudstjänst, är det ett löfte eller en ambition?

      Radera
    4. Guds är löftet ;människans är ambitionen...
      UHB

      Radera
  3. Alphadeltagaren22 juni 2017 kl. 08:31

    Men tänk om människor mår dåligt för att Anden har gått ur SvK? Tänk om Gud försöker säga att det är dags att lämna över till sekulärsamhället och plantera om oss i krukor med växtnäring? Är det rätt att vi iglar oss fast så som vi gör?

    Deppigt, men ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan ju också vara så att Anden manar oss, dig och mig: consider your call. Det gör vi där vi är i tanke att Gud satt oss här. Men jag avser inte att låta påståelig. Frågorna måste ställas.

      Radera
    2. Alphadeltagaren22 juni 2017 kl. 12:36

      Förlåt en missmodig, men samma Gud har ju i så fall placerat biskopar, ärkebiskopen, Wisti och BOD där de ska vara också. Hur menar Gud?

      Radera
    3. Alfadeltagaren.
      Varifrån kommer vi, vart är vi på väg, vad har mening? Vad gör vi med Jesus? Hur har vi förvaltat det liv vi fått?
      Var finns svaren? Har SvK svar?

      What on earth am I here for? www.purposedriven.com

      Radera
    4. Alfadeltagare!
      Bloggaren menar att var och en ska gå på sin kallelse. Är de personer du nämner, kallade av Gud?

      Radera
    5. Alphadeltagaren22 juni 2017 kl. 16:49

      Om Dag Sandahl accepterar ett överskridande av maxgränsen för kommentarer/inlägg;

      Stig Walldin
      Det tror jag. De är mer kallade än vad jag är, eftersom de placerats på sina poster av en anledning? Eller?

      Radera
    6. Varför Gud gör som Han gör är inte säkert att vi skulle klara av att få reda på. Vila kan vi dock göra i att Han inte tappar kontrollen och i att Segern Han vunnit gäller och kommer att gälla.
      /Per H

      Radera
    7. Tack, Per H, för de orden!

      Radera
  4. Svenska kyrkan i utlandet har jag alltid upplevt som nationalistisk innan ens SD fanns i medvetandet. Den samlar svenskar för diverse hobbyverksamhet, som de antingen skulle kunna göra tillsammans med "ursprungsbefolkningen" eller konkurrerar ut binationella eller svenska kulturföreningar eftersom de med anställda och subventioner kan ta över allt initiativ vad gäller traditionella fester, nationaldagsfirande (!), barnkörer osv. Bara när det gäller gudstjänster hålls en relativ låg profil. Aktiva troende inom det protestantiska Europa brukar engagera sig i den lokala (inhemska) församlingen, där det erbjuds gudstjänster oftare än kvartalsvis. Inom SKUTs ramar träffas folk som vill ha ett minisverige utomlands. Kolla Berlin. Där kommer allt svenskt från "ovan" - kyrkan och ambassaden, för där finns alla pengarna. Ideell verksamhet görs överflödig. Naturligtvis kräver den på utposterna sällan närvarande prästen att ha sista ordet även i alla svenska icke-kyrkliga sammanhang, så ingen ska inbilla sig att det råder demokrati, trots att de svenska församlingarna är registrerade som föreningar, där demokrati krävs av landets myndigheter - tufft läge - antingen bryter man mot landets lagar eller mot svenska kyrkans regler. Här gäller det svenska språket och helst den senaste värdegrunden (och Fader Vår), som dock di gamle inte riktigt har fattat. Eller som en nuvarande kyrkoherde inom SKUT sade: Ni har visst blivit lite förtyskade.

    SvaraRadera
  5. Om det inte församlas till gudstjänst regelbundet, så är det ingen församling utan en organisationsenhet. De som är anställda men inte regelbundna gudstjänstfirare är alltså inte en del av församlingen, men väl en del av församlingsorganisationen.
    Dessa begrepp skulle behöva större särskillnad för tydlighetens skull.
    Bloggaren är alltså inte en del av Moheda församling, även om geografin definierar honom som medlem av församlingsenheten.
    Se där, det behövdes alltså ett teedje begrepp för att särsklija de olika betydelser ordet Församling kan betyda inom SvK.
    Inte den mest tydliga organisationen direkt.
    Man skulle möjligen bli mer tydlig om arbetsgivaren endast tecknade kollektivavtal med Vision och lät andra fackliga organisationer teckna hängavtal. Det borde gå bättre än i Göteborgs hamn, även om "anlöpen" i kyrkan minskat snabbare hittills.

    SvaraRadera
  6. Att (s)urpuppan Tage G Peterson inte går i kyrkan förvånar ingen. Prästhatet skaver väl. Men det vore nog välgörande för honom att som vissa av oss andra utsätta sig för Ordet och sakramenten.
    Men att massa människor som envisas med att stå på kyrklig lönelista inte visar sig mer än nödvändigt i kyrkan på söndagen är ju skamlöst!!!
    Varför kan ingen av alla dessa myndiga välbetalda kyrkoherdar ta sig an den frågan??!!
    Arg kyrkomedlem

    SvaraRadera
  7. Peter T

    Just vad det gäller Gtbg´s hamn är hängavtalet inget problem. Det har de haft och erbjudits i alla dess former.

    Problemet är att de vill ha allt. Det har "alltid", i decennier, varit bråk, maskningsaktioner, vilda strejker och annat -ofta gränsande för att inte säga överskridande till ren kriminalitet beteende i hamnen och flera redare har för länge sedan lämnat hamnen.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, så har det varit ända sedan arbetsgivaren tecknade avtal med Transport i.s.f. Hamnarbetarförbundet.
      Men SvK kankse ska bestämma sig för om man ska teckna avtal med Kommunal eller Vision-Ekumeniska.
      Verksamheten blir ju alltmer lik en kommunal företeelse menar jag.
      Eller varför inte låta varje självstyrande församling själv besluta vilka de tecknar kollektivavtal med. Då kanske kyrkoråden lär sig lite arbetsrätt på köpet?

      Radera
  8. insert your data

    SvaraRadera
  9. UHB,

    Ja rena lögnare och politruker försöker gärna bortförklara sina svikna löften med att kalla de olika "löftena" för "ambitioner" som av olika anledningar men dock alltid någon annans fel inte kunnat infrias.

    Skulden aldrig ens egen.

    Det är förvisso sant att ett löfte inte är det samma som en ambition även om man förvisso kan ge t ex ett löfte att verka för att en viss ambition blir mer än ett munväder och inte en eufemism för att svika ett löfte.

    Är Du en politruk och därför skolad i att bortförklara svek som brustna ambitioner? Annars lär hellre av bibeln och låt etja vara ja och ett nej vara nej eller har ni andra "ambitioner(?) inom kristensamfundet(?)

    //HH

    SvaraRadera
  10. NTL,

    Tja kanske du har rätt men i såfall i vad.

    Hävdar Du t ex att inte politruker ofta bortförklarar svikna löften med att det handlade om ambitioner?

    Jag själv är en grinpelle , medges, andra kallar det sur gubbe. Oavsett, jag r ytterst försiktig med löften just därför att jag vet hur svårt det är att hålla sådana. Likaså om än det bara tangerar vad vi talar om mera generellt är jag ytterst ovillig till att "förklara" svåra bibeltexter.

    Varför? Jo, därför att jag kan tro att svaret är något som jag tror och som är nog för mig men inser att jag kan ha fel . Därför nöjer jag mig med att konstatera vad den apostoliska läran säger i aktuell frågeställning och i övrigt säger att den enskilde må göra och tycka som han / hon vill men då vara beredd att stå för detta inför vår Herre och inte lära och predika något annat än vad en apostolisk kyrka lär.

    Vi kan diskutera till tusen om varför inte en kvinna skall inneha ämbetet som präst. Varför vi inte skall acceptera aborter som preventivmedel osv,osv Diskutera om varför det kan vara befogat med abort eller inte.


    Jag säger, lämna det till egna samvetet och "försvara" agerandet inför Gud. Jag tror men vet naturligtvis inte att Gud i sådana fall visar mera "misskund" än när "Vi" försöker dämpa samvetet genom att göra alla oss andra medskyldiga.

    Svammel? Visst. En dag står vi inte för Guds domstl. Tror Du att Du då klarar dig genom att föraktfullt tala om svammel?

    Kanske bättre att i dag medan det ännu är tid fundera över vad Du skall säga...

    //HH

    SvaraRadera
  11. Jag tror inte att vi "en dag står inför Guds dom". Jag tror att vi är under den ständigt pågående i våra liv. Ännu värre alltså! Domen - straffet (för sådant tror jag på)-
    tror jag finns här och nu i detta livet! Oavsett vad den apostoliska läran eller Bibeln, eller vad du vill hänvisa till, säger. Varför jag tror så? Säg att jag har noterat det!

    SvaraRadera
  12. Tillägg
    Ja, HH, det är kanske tid att fundera över vad Bibeln säger om hybris, översitteri och fariséerna som ansåg sig rättare och bättre än alla andra!

    SvaraRadera