onsdag 8 februari 2017

Rekordmagasinet

När jag var ung läste jag Rekordmagasinet och på ett sätt är Bloggardag också ett rekordmagasin. Många sidvyer och många bloggkommentarer. Finns det något annat ställe i det svenskkyrkliga där det debatteras på motsvarande sätt? En del blir arga. Några gillar inte att klumpas ihop till en doakör, allra minst med dem som inte sjunger riktigt rent. Några träder fram alldeles grandiost. En del tar bloggpaus för att lugna nerverna. Och några planerar hur det enklast ska gå att få stopp på Bloggardag. Är det inte rätt fantastiskt, egentligen?

Förra året påmindes jag om ett förbryllande faktum. De som tänker annorlunda och käpprätt fel, tänker sig faktiskt ha rätt och menar vad de skriver. Det kan för ett oförvillat sinne te sig obegripligt men förvillas sinnet, kan saken gå att förstå. Det är rätt fascinerande. Inte minst med perspektivskiftet. I en framtid hägrar inte bara Shangri-la, där möter också Svenska kyrkans nya storhet som folkkyrka/nationalkyrka. Det som lockar människor är det demokratiska styrelsesättet med politiska partier och självfallet 1958 års ämbetsreform, som satte fart på det kyrkliga systemet. Att lagen om kvinnas behörighet till prästerlig tjänst, som började gälla 1 jan 1959, avskaffats, tycks inte bekymra. Själv är jag alltmer fascinerad av att se den samtida statsreligionen. Jag uppskattar också att se hur den lokale POSK-aren i Mörrum driver gruppens program i den kyrkliga vardagen. När POSK försvarar partipolitiseringen blir jag förtjust häpen.

Jag förstår att alla inte delar min fascination inför de kyrkliga fenomenen. Det behöver ni inte. Bloggardag är kanske inte alltid jag, men Bloggardag är alltid min bloggsida. Jag är fostrad i ett hem där det fick tänkas och argumenteras fritt men med sakargument. Jag inser att denna tradition förts vidare till mina döttrar och till barnbarnen. Jag tycker detta är en framgång. För mig! Jag kan citera min bror, som sa att "sanningssökande för gymnasister bedrivs till helvetets portar och gärna en meter innanför också". Hur ska man annars få veta något. Kan det förklara min entusiasm också för dumma kommentarer med bedömningar jag alls inte delar, men gärna delar vidare för allmän reflektion. Väsentliga debatter försiggår med yviga armrörelser och ibland högljutt tonläge, andra gånger i förtroliga och utlämnande samtal mellan två. Värdeomdömen tillför inget i sak men livar understundom framställningen.

Till Rekordmagasinets behållning hör naturligtvis rekord i dumhet. Det är meningslöst att tilldela docenten Bo Hanson denna utmärkelse, för han läser ju aldrig Bloggardag och är stolt över denna sin hållning. Den tappre soldaten Svejk har fått en kompis, det kan jag sätta värde på för Hansons del.

Jag har fått en promemoria från Kyrkoråttsavdelningen om Behörighet som arbetsledare. Det var sagde Hanson som motionerade om att arbetsledande komministrar och diakoner skulle skriva på idiotförklaringen för att komma ifråga som arbetsledare. Inte bara kyrkoherdar, alltså. De ska alltså förklara sig beredda att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön. (KO 34 kap 9§ 4 mom). Själv är jag just nu kyrkoherde i Göteryd utan att ha skrivit på! Den begärda förklaringen, som inte begärts av mig, är en idiotförklaring. Det är ju inte könet som ifrågasätts utan ämbetet. Frågorna om detta är så komplexa att de går över de flestas horisont. De behöver inte vara dumma för det. För övrigt kan jag självfallet   inte i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra. Inte när jag hör bikt och avlöser t ex. Och det jag pysslar med i mässan är en uppgift som är prästens, inte diakonens, som ju vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst.

Då svaras att detta inte är avsikten. Nähä. Men i så fall är avsikten oförenlig med svensk grundlag! Vi behöver inte inför det allmänna, och dit vill Svenska kyrkan räkna sig, tala om vad vi tror  och tänker.  Idiotförklaringen är et sätt att komma runt svensk grundlag. Politiker gillar sådant fifflande. För oss andra borde trosbekännelsen vid vigningen torde räcka som personlig och offentlig deklaration vad vi tror. Att det vore av intresse att se vilka konkreta konfliktsituationer politikerna velat komma åt är uppenbart. Minns jur stud Torsten Persson säger jag bara!

Nå, om det Hanson är ute efter varit krav i Kalmar eller på norra Öland hade jag nog inte skrivit på. Hade Svenska kyrkan därmed fått en mer kompetent arbetsledare? Det tror jag, uppriktigt talat, inte. Jag kan vifta med militära betyg och intyg från arbetsledarkurs. Hansons förslag är helt enkelt dumt, ett elegant sätt att skjuta sig i foten och på en oviktighet göra sig kompetens kvitt. Det Hanson fått igenom blir nästan lika dumt som när rektor Kjell Hammar i kyrkomötet krävde samverkan "fullt ut och i alla sammanhang" med de kvinnliga prästerna. Jag avfärdade det kravet som utslag av en äldre herres snuskiga fantasi. Vad annars kunde det vara?

Varför krävs för den delen inte samverkan med alla oavsett kön, också de icke vigda? Borde det inte vara minst lika viktigt för att komma åt eventuell sexism? Kan en arbetsledande komminister i fortsättningen vägra samverka med en församlingspedagog på grund av hennes kön, t ex. Och vad skulle det handla om? Jaså, finns det lagstiftning mot sådant. Nå då så.

En enda åtgärd är klok. Ta bort bestämmelsen om att idiotförklaringen ska undertecknas. Tron lever med osäkerheten. Kan tron inte leva osäkert är den något annat än tro och faktiskt med erfarenhet i 1900-talets politiska historia något rätt förfärande: en övertygelse utan spärrar. Är inte det något som platsar i Rekordmagasinet i så fall. Rekord i förföljelse, t ex.

Men är det där med kvinnor i prästämbetet inte något väldigt viktigt? Det tyckte inte ärkebiskopen Yngve Brilioth. Det tyckte inga av biskoparna hösten 1957. Det är värt att fundera över. Nu gör jag det när jag ska köra till Göteryd för personalmöte. Jag gör en del viktigt som tf kyrkoherde också. Ber och välsignar. Som i går. I dag ska jag ha andakt i Hallaryd. Sopplunch. Spenatsoppa med laktosfri grädde fick jag veta. Mitt minspel avslöjade mig.

På personalmötet ska vi tala framtid. Nu är det fem dödsfall på Solgården de senaste två veckorna. Pastoratet har inte 2000 invånare. Hur ter sig framtiden i glesbygden? Vi frågar som Vladimir Iliitj Lenin: Vad bör göras?

43 kommentarer:

  1. Varför skulle Kyrkan bry sig om en nationalstats grundlag?
    Kristna i Romarriket vägrade tillbe avgudarna, i princip den enda grundlag folket förväntade sig lyda.

    Men då var ju å andra sidan inte kyrkan en halvstatlig samhällsinstitution.

    SvaraRadera
  2. Rekordbloggaren DS är en frisk fläkt, mycket stimulerande i det kyrkligt gråa.

    SvaraRadera
  3. Det var Tjernyshevskij som frågade 1863. Dostojevskij svarade med Anteckningar från Källarhålet 1864. an.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Felfinnaren an. förbiser att ock Uljanov skrev en traktat med den citerade frågan.
      (Försökte klistra in bildbevis, men det gick inte. Här är istället en länk:) https://en.wikipedia.org/wiki/What_Is_To_Be_Done%3F

      GAF

      Radera
  4. -SvK är bra, utbrister Bill, min kommunikatör. Dom har visst en Kyrkoråttsavdelning, skriver Sandahl.

    -En Kyrkoråttsavdelning! Vicken lyx! tillfogar Bull, min teålågiske sekreterare lystet.

    Elaka Katten Måns

    SvaraRadera
    Svar
    1. Joo, Måns, men betänk att man säger fattig som en kyrkråtta. Den råttan är nog inte särskilt fet. Borde kanske såväl Bill som Bull tänka på.

      Radera
  5. Lenins tankar lever. Enligt Lenin (1870-1924) trycker traditionerna från tidigare släktled som en mara på de levandes hjärnor och gör att de sitter fast i en tro på historiens förutbestämda mönster. Lenins övertygelse var att det främst gällde att ta makten för att därefter på ett systematiskt sätt ge sig i kast med de praktiska byråkratiska detaljerna och att ordna till ett mästrande styrelseskick för att få samtliga undergivna medlemmar att gå i takt med den önskade inriktningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. var står detta nånstans? /John

      Radera
    2. För den som känner sig hågad att gräva i maktens språkbruk och verktygslåda så är Lenin ett utmärkt studieobjekt, t.ex. Staten och Revolutionen (1917). Vill man gräva djupare så finner vi snart Niccoló Machiavelli och hans ’Fursten’ (1532) rörande de instrument som makten skänker dem som besitter dess poster och som Lenin i modern tid gav en sådan praktfull uppvisning i användandet av . Vår landsfader kung Göstas är ett hemtamt paradexempel på hur man styr sitt rike som sin egen gård där inte minst kommandot över kyrkans förvaltning ingår som en central del i det maktstrategiska spelet. Se t.ex. ’Gustav Vasas brev’(1960).

      Radera
  6. Det är den gudomliga bredden, längden och höjden som gör olika företeelser som Svenska Kyrkan och för den delen Bloggardag uthärdliga.
    Här ryms allt från kvinnoprästmotstånd till kontextuell, metaforisk tolkningsmodell. Härmed inte sagt att jag inte ville se Dag Sandahl och KG Hammar avkragade. Medlemskap i Svenska Kyrkan är en sak prästerskap en annan...
    Ulf H Berggren protestant

    SvaraRadera
  7. Dumhet är alltid något som tillvitas andra!

    -Precis så förhåller det sig; den som påstår att andra är dumma, friskriver sig då alltid från att själv på något sätt vara det. Som bilägaren, som berättar, att hans bil har "blivit påkörd". Det är således aldrig någon som kör på. Någon annans fel igen!

    POSK-aren från Mörrum försvarar partipolitiseringen, skriver DS. Förmodligen menar han undertecknad, men man kan ju aldrig veta bestämt.

    Då bör det tydligt markeras, att jag försvarar demokratin i den kyrkliga förvaltningen. Vad betyder för övrigt ordet "partipolitiseringen"? Förmodligen menar avsändarna att det bedrivs partipolitik i kyrkan.
    Jaså, kan bloggaren ge något exempel - tydligt - på att partiagendor har legat på KM-ledamöternas borg eller på KR-borden?
    Jag väntar med spänning.

    Låt mig sedan i all tänkbar blygsamhet upprepa frågan om bloggaren och hans instämmande kör vill förbjuda partier att ställa upp i kyrkovalen?
    Frågan är mer än berättigad. Svaret har hittills uteblivit.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svaret har inte alls ute blivit utan upprepat. De politiska partierna ska inte förbjudas. De ska inse själva! Möjligtvis, jag skriver möjligtvis, skulle det vara möjligt med politiska partier i det kyrkliga om de som krav för medlemskap i partiet har bestämmelsen att alla medlemmar måste vara kyrkotillhöriga - med vad det innebär för vanorna söndag förmiddag. Sedan kör Dike med knepet att bara det som skrivs som partiagenda och finns på KM-ledamöters och kyrkorådsbord skulle vara verkligt. Hur vore det att läsa de politiska partiernas program inför kyrkovalen för att fatta? Så vad tycker Dike om enkönade vigslar egentligen?

      Radera
    2. De har jag aldrig förespråkat!

      Den avslutande frågan i bloggarens svar ovan är just det som jag skrev i rubriken.

      I övrigt säger faktiskt hans var ingenting: om nu partierna inte "fattar" vad bloggaren kräver utan fortsätter att ställa upp? Vad göra då? Och, jag upprepar frågan, varför är partierna störst i kyrkovalen - jämför S med FK (72 kontra 12)? Är väljarna månne inte myndiga?

      Sedan förstår jag inte varför partierna skall kräva medlemskap i kyrkan för ALLA sina medlemmar. I kyrkovalen får ju bara de rösta som är med i kyrkan. Bloggarens förslag innebär ju - läs och häpna, det kommer ju från en FK-tillhörig´! - att partimedlemmar på något sätt blir kollektivanslutna till Svenska kyrkan, låt vara via sina partier.

      Men DS vore inte den han är - ej heller hans alltid lika förtrogna som blint lojala körmedlemmar - om han inte får med kravet på gudstjänstbesök under söndagarna. Låt oss då, käre Mohedabaserade vän, äntligen få svar på min lilla högst berättigade fråga hur många besök som krävs varje månad eller år? Är seendet och lyssnandet på en TV-gudstjänst per automatik diskvalificerande?
      O.s.a anhålles vänligen!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. Det vore dock inte alls orimligt att förbjuda politiska partier att ställa upp i styrelsen för ideella organisationer ö.h.t. Om partiernas egna grunddokument inte förbjuder det, eller om de ideella organisationernas inte förbjuder det, kan det väl ändå anses strida mot vitala samhällsintressen att så röra ihop stat och civilsamhälle. "Socialdemokraterna tar över Röda Korset" - hur skulle det se ut? "Centerpartiet får majoritet i Sjundedags-adventistsamfundet"?

      Radera
    4. Varför skulle inte partierna fatta detta? Men låt oss då detta år 2017 göra saken klar genom att peka på själva orimligheten. Om partierna inte fattar, gör folk det. Ska en gammal ledarskribent för moderaterna undra varför S är störst, det borde han begripa själv. OK. Vilka ska partiet kräver kyrkotillhörighet för? De som sitter i partistyrelsen, som fastställer partiprogrammet för det kyrkliga, kanske?
      Kravet på gudstjänstbesök är inget krav utan en förmån. Med församlingen firar jag gudstjänst sön- och helgdagar, det är det hela. Församlingen församlas, Kyrkan blir Kyrka i Gudshuset. Sekulariseringen består också däri att folk inte samlas längre. Effekterna blir förödande. Vi ser det i detta land som förlorat allt det som Bengt Olof Dike tror finns kvar.

      Radera
    5. BOD,
      antalet gudstjänster per månad/år är så många gudstjänster som det finns, då man inte är sjuk eller eljest p.g.a. svaghet är avsidestagen. Är detta svårt att förstå?

      Radera
    6. Dike tror inte på förnuftet som framkomlig väg. Bara förbud. Det säger en hel del. Svårt att tro på förnuft utan egen erfarenhet tänker jag lite elakt. Varför tänker jag så?

      PGGF

      Radera
  8. Förstår inte broder dags upprepade vurm för den "lokale POSK-aren i Mörrum". En "förtroendevald" som inte sätter sin fot i kyrkan på söndagarna - hur kan det vara ett föredöme? /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har jag beskrivit den lokale POSK-aren som föredöme? Mä genoito!

      Radera
    2. Å jo, mörrummaren som föredöme blir i varje fall summan av kardemumman efter den ihärdiga uppbackningen och harangerandet av vederbörande. Nu är det hela igång igen och diskussionen har redan letts in på det önskade mörrumska spåret. Det slår aldrig fel.

      Får jag föreslå att broder Dag försöker ordna en dubbel sida av bloggen där politruken kan hållas på den ena medan övriga av vederbörande helt ointresserade på den andra kan resonera kring dagens text utan störande inblandning av mörrumska pinsamheter och meningslösheter. /John

      Radera
    3. Μὴ γένοιτο!

      Luk 20:16

      Radera
    4. Så ser vi en ny variant av hur ovälkomna åsikter skall stoppas!

      -Det är Johns idé ovan. Den talar för sig själv. Särskilt orden "störande inblandning".

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  9. Jag för min del finner ett visst nöje i att läsa vad BOD skriver. Han är ju en värdig representant för den kommunala folkkyrkan.
    SRK

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så elaka som det där om "värdig representant för den kommunala folkkyrkan" tycker jag inte vi bör vara i det här kommentarsfältet.

      PP

      Radera
    2. Är det inte en variant på när Hasse Alfredsson i en monolog - "Ringaren" - utnämnde en viss pastor Jansson till "en värdig representant för den svenska statskyrkan"? Var det alltför elakt? Jag tyckte att det var ett ganska roligt och finurligt sätt att sätta fingret på SvK:s ömma punkter. Och problematiken finns kvar, trots att statskyrkan är avskaffad.../Paul

      Radera
    3. https://www.youtube.com/watch?v=8DJ6aEWusQ0

      Radera
  10. Min pappa citeras ibland med gillande på den här bloggen, därför känner jag mig förpliktigad att delta i debatten.
    Pappa var domprost i Växjö 1957-1972 och känd som motståndare till kvinnliga präster, och han ansågs som stridbar och bråkig. I en intervju fick han en gång frågan: ”Funderar du någonsin på att du kan ha fel?” Svaret kom direkt: ”Den frågan ställer jag mig varje dag!”

    Gör du det, Dag? Har du någonsin funderat på om du kan ha fel i något av allt det du skriver? Det verkar inte så! Dag efter dag kritiserar du personer som har fel och vars åsikter du inte delar. Du kallar dem idioter eller hittar på öknamn men formulerar dig samtidigt luddigt så att du alltid kan försvara dig med att ”så har jag aldrig sagt”. Men särskilt teologiska är inte dina argument, utan det är mest hänvisningar till hur bra allt var före 1957 eller till dina egna storslagna erfarenheter och kunskaper.

    Vem som helst kan drabbas av dina utbrott. Ärkebiskopen naturligtvis, ditt främsta hatobjekt, men också komministern i Lövestad, som hade fräckheten att medverka i en TV-sänd gudstjänst utan ditt godkännande. Och många, många andra.

    Alla kan alltså drabbas av din kritik – funderar du någonsin på vad det ställer för krav på dig själv? Har du själv alltid rätt? Och vad gör du själv för att förändra Svenska kyrkan, förutom att påpeka andras fel?

    Jag nämnde min pappa domprosten som var känd för sitt motstånd mot kvinnliga präster. Så var det, men han borde egentligen vara mer känd för gudstjänstlivet i Växjö domkyrka. Morgon- och aftonbön sex dagar i veckan året om. Tre gudstjänster varje söndag – det kunde innebära 1000 gudstjänstbesökare på en söndag, folk kom i busslaster! Han levererade, som det heter på modern svenska.

    Hur levererar du själv, Dag? Du kritiserar, men gör du något annat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bortsett från en del, Antje är inte mitt främsta hatobjekt. Jag hatar henne inte ens. Varför skulle jag? Till det övriga har jag just nu inget att anföra. Att det i Två Systrars på min tid var 18 gudstjänster i veckan och ibland gudstjänst på Norrlidshemmet därtill, behöver vi inte gå in på. Inte heller på att det var många gudstjänster på norra Öland. På söndag har jag bara två i Göteryds pastorat men söndagen därefter tre. Två morgonböner denna vecka, en andakt vid dödsbädd och en middagsbön. Samt en blogg som, till skillnad från Krister, vill framträda som pigg, käck och munter!
      Vill man läsa om domprosten Danell, läser man Oloph Bexell, Präster i S:t Sigfrids stift 3, Arcus, Lund 2002 s 22-50

      Radera
    2. GAD var profet. I förkunnelsen svävades icke på målet.

      -SÅ SÄGER HERREN!

      Församlingen, den talrika, såg himmelen öppen och Gudsordet uppenbarat.

      Min mening är att DS, visserligen också profet, dock är en mindre profet med avsevärt lägre profil än Krister Danells pappa.

      Det borde vara nog för att göra KD nöjd?

      /Roald

      Radera
  11. Det var tingsnotarien som vid sin sista förhandling inledde påropet med "Tingsråttan håller huvudförhandling i mål mellan Åklagarkammare i [...] osv.". Det kan vara en skröna, men den är rolig, liksom det är roligt med Kyrkoråttsavdelningen.

    SvaraRadera
  12. Lilla jag tror nog att partierna gott kunde försvinna från kyrkan.
    Canutus Hahn

    SvaraRadera
  13. Dag skriver: Vi behöver inte inför det allmänna, och dit vill Svenska kyrkan räkna sig, tala om vad vi tror och tänker.,

    Om nu Dag vill ha grundlagens skydd till åsiktsfrihet, så får han faktiskt tåla partipolitiseringen. Antingen ska SvK räknas till det allmänna, eller också inte.

    Själv hävdar jag att en kyrka inte ska vara av denna världen, inte ska tillhöra det allmänna, och att det därför, i enlighet med Bibeln, inte ska råda åsiktsfrihet i kyrkan, och att vi inte ska tolerera sekulära partier i kyrkan. Detta passar bra ihop.
    Varför är Dag tveksam till den modellen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arius hade åsiktsfrihet att hävda att Sonen inte var lika mycket Gud som Fadern som fanns först.
      Är det inte snarare så att det finns för mycket åsiktsfrihet i SvK och för lite av Gud rikes lag?
      Om SvK skulle bestämma sig för att strunta i svensk grundlag så kan staten ändå inte döma organisationen SvK.
      Knappast heller förbjuda den så länge som föreningsfriheten råder.
      Staten kan möjigen slopa lagen om SvK, men det kr väl inte hända på länge?

      Radera
    2. Peter,

      Om uppgiften är att bedöma SvK utifrån Bibeln håller jag med: De har för mycket åsiktsfrihet.

      Men om uppgiften i stället är att fundera ut hur samhället ska fungera, så har jag inga synpunkter på hur SvK är, utan SvK får ju bestämma själva hur mycket åsiktsfrihet de vill ha. (Den enda begränsning som finns är lagen om SvK, och den hindrar ju inte sakernas nuvarande tillstånd i någondera riktningen.) Varje samfund får ju bestämma detta själva. Man kan (och ska) rösta om läran!
      Samtidigt är det också sant att man inte kan rösta om läran. Detta är ingen motsättning, även om det ser ut så.

      Radera
    3. Frasius, jo man både kan och ska rösta om läran.
      Det gjorde man i Nicea 325 bara som ett exempel och i SvK 2009 som ett annat.
      Nu gällde det specifikt vilken åsiktsfrihet ämbetsbärarna får ha. Specifikt i förhållning till tolkningen av Guds ord.
      Om en präst anser att Guds ord inte ger en kvinna möjlighet att vara lärare i småskolan så borde kyrkan inte bry sig.
      Men om en präst anser att Guds ord inte tillåter kvinnor att bli präster så borde kyrkan antingen säga att det är en hedervärde teomogisk uppfattning, eller inte.
      Det har SvK officiellt iinte sagt sedan 1958, då det helt plötsligt blev en teologiskt hedervärd uppfattning att anse att Guds ord timmåter kvinnliga präster.
      Den tromiga orsaken till att SvK inte tar beslut om att avkraga präster vid minsta misstanke om fel åsikt i en teologisk fråga (som man gjorde med arianerna), är att de teomogiska argumenten får den ståndpunkten är så otroligt tunna jämfört med Arius relativt goda teologiska argument.

      Då är det enklare att att hävda "arbetsmiljöfråga" och senare "värdegrund" för att utestänga den aktuella teologiska åsikten bland blivande ämbetsbärare.
      Men det värsta i alltihop är att SvK lärt sig att man med kappvändarargument kan strunta i bibelordet. En teologisk katastrof som vida överskuggar frågan om ämbetsbärarens kön.

      Åsiktsfrihet i teologiska frågor existerar inom SvK endast med kyrkoledningens eller kyrkojustisen goda minne. Oftare det senare får man väl säga efter att ha läst lite domar från Överklagandenämnden.

      Radera
  14. Frasius,

    Jag kan ju inte tala för DS, det gör han f.ö så bra själv men jag kanske får komma med några egna synpunkter?
    Grunden är väl att Kyrkan, Kristi Kyrka skall verka i världen utan att vara en del av världen? Det medför att Kyrkan skall framföra de åsikter som har stöd i Kristi och i hans efterföljd apostlarnas lära.
    Åsiktsfriheten måste här innebära rätten att framföra och verka för dessa åsikter och inga andra. Om sedan enskilda präster eller lekmän utanför kyrkan vill agera för andra åsikter så må det vara dem fritt så länge dessa åsikter inte strider mot Guds vilja och lära.
    Strider de mot den vilja och den lära vi kan visa strider mot vad Kristus och i hans efterföljd apostlarna anvisat måste Kyrkan ta konsekvensen av detta. Det betyder att vill dessa inte ändra sig så kan de inte längre vara del i kyrkans gemenskap. Går de inte frivilligt så är uteslutning enda möjligheten och något som har stöd i apostlarnas lära.
    BOD med sitt ständiga tjat om realism, förnuft och logik bör betänka att själv visar han ytterst lite av detta i sina utläggningar och i sin oförmåga att se hur hans och hans kollegers verk till stor del har ansvaret för medlemsflykten. Framförallt borde han kunna inse att en sekulär stat helt enkelt inte kan vara en Kristi Kyrkas jordiske Herre.
    Oförmågan att inse eget ansvar är en bidragande, stark sådan till att vi nu istället för en SVK har ett SVeK.
    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. HH,

      Javisst är det kyrkans uppdrag att förkunna Den Kristna Tron, så som den en gång för alla har blivit meddelad. Inför Gud råder ingen åsiktsfrihet. Alla kristna är skyldiga att tro och sprida endast det sanna, kristna budskapet, oförvanskat.

      Summering om åsiktsfrihet:
      1/ I kyrkan vill Gud inte att det ska råda åsiktsfrihet. ("Lär dem att hålla allt jag har befallt er.")
      2/ Självklart har individen åsiktsfrihet. Varken Gud eller kungen tvingar någon.
      3/ I samhället Sverige råder också åsiktsfrihet.

      Alla dessa tre går utmärkt att förena. Det är så enkelt så, precis som du skriver, de som inte håller sig till den kristna läran ska uteslutas ur kyrkan.

      Tyvärr tror ju inte Dag detta, utan han driver att det ska vara åsiktsfrihet i kyrkan.

      Radera
  15. PP.
    "Så elaka som det där om "värdig representant för den kommunala folkkyrkan" tycker jag inte vi bör vara i det här kommentarsfältet."

    Vad?

    På vilket sätt är det elakt? Det är ju vad BOD med näbbar och klor försvarar även om han ännu mera nostalgiskt försvarar att en sekulär stat skall styra över SVeK.

    Kan det vara att han då hoppas få en plats som riksdagsman?

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. En individ som först blir utesluten ur den kyrkliga nomineringsgruppen Kyrklig Samling och senare blir utesluten ur Moderata Samlingspartiet, kan näppeligen hoppas på att bli riksdagsman.
      Man kan dock utan sådana ambitioner lovorda nuvarande lagstiftning (om SvK) och kyrkoordning med en bravur som vida överstiger logiken.

      Det framgår ju med önskvärd tydlighet att SvK sedan 2000 är en halvstatlig verksamhet och inte en kommunal. Det visas tydligt av lagen om SvK och de gemensamma partibeteckningarna.
      Så visst kan det sägas vara elakt att kalla folkkyrkan för kommunal då den är halvstatlig. Jag tror dock inte att folkkyrkan tar åt sig av denna elakhet.

      Radera
    2. Peter T,

      -Vem syftar Du på med uppgiften, att en "individ" som blivit utesluten ur nomineringsgruppen Kyrklig Samling? Var finns denna grupp?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  16. Om man nu inte tror att prästen i altarets och försoningens sakrament verkar in persona Christi, innebärande sakramententens ogiltighet om det inte är en präst, blir argumenten att inte kunna samarbeta med kvinnor i ämbetet enligt den nuvarande ordningen svagare.

    Jonas M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst verkar prästen in persona Christi, men sakramentets giltighet är inte beroende av ordinationen. Om det är en svag ståndpunkt är ointressant, frågan är om den är biblisk eller inte.

      Radera