måndag 12 december 2016

Demokrati i folkyrkan

Det finns sådana som förespråkar en slags restlös demokrati i folkkyrkan. Alla får vara med och alla får fatta beslut. Att Kyrkan vilar på en gudomlig uppenbarelse som man INTE kan rösta om, faller dem inte in. De blir glatt herrar i sin Herres hus. Det är som om vi ingenting lärt från tyskt 1930-tal. Kampen om Kyrkan är ingen tebjudning. Hållningen att inte vilja lära sig av händelser i närtid och vägran att se grundproblem, kan uppröra mig. Då har alltså somliga gett sina liv till ingen nytta.

Professor Gustaf Wingren gällde för att vara folkkyrkoteolog och vi uppsöker så med viss förväntan hans lilla skrift Demokrati i folkkyrkan, Gleerups 1963. Han är för demokrati, men det är en annan slags demokrati än den som tänks av POSK-aren Bengt Olof Dike. Den då nya församlingslagen gjorde lekmän myndiga på ett annat sätt, menar Wingren. Om de vigdas dominans försvagas, blir det lättare att åstadkomma rimliga reformer. Vad är rimliga? Det kan man med perspektiv på 60-talet och det som hänt därefter fundera över. Prästvigningsstopp och beslutanderätt över kyrkorummets upplåtande hör dit, kan vi veta, som varit med. Gustaf preciserar sig dock principiellt:
"Men de nya bärarna av beslutanderätten är givetvis, ifall folkkyrkan skall vara folkkyrka, hänvisade till att genom sina beslut öppna nya vägar för evangelium - och inte för något annat än evangelium." (s 12-13)

Gustaf kommer sedermera i sin skrift till slutsatsen att den springande punkten handlar om bibelsynen. Just år 1963 tillsattes Biskopsmötets bibelkommission. Gustaf var med i den.

Nu minns ni att Greta Hofsten, som var gift med Gustaf, sa att Gustaf inte begriper sig på politik. Hon visste. Han varsnade i sin idealvärld inga andra faror än högkyrkliga sekterister samt pietism. Det var väldigt mycket Gustaf utifrån stabil förförståelse och personlig animositet aldrig begrep. Han kunde vara underhållande för det.

Hade han något svar på frågan vad som skulle hända om kyrkopolitiker inte uppfattade sig bundna till evangeliet och om de röstande inte heller uppfattade saken så, utan tänkte att de skulle vara herrar i sin Herres kyrka? Gustaf kunde ana den faran hos Karl-Manfred Olsson och socialetikerna, som han drog i härnad mot. Men något annat än sin egen idealism hade han inte att sätta emot. Så var det socialetikernas program som slog igenom kyrkopolitiskt. Det var det som hände 1982.

Det är skillnad på borgerlig demokrati och kyrklig, menar Gustaf.
"Ur gudstjänstgemenskapen framväxer på det lokala planet en demokratisk ordning, baserad på församlingar, pastorat, samfälligheter. Ur dessa lokala enheter växer i sin tur den demokratiska ordningen i stiftet och i rikskyrkan fram. Förankringen i den lokala gudstjänstgemenskapen utgör den kyrkliga demokratins särart i jämförelse med demokratin i det borgerliga samhället." (s 59)

Lägg märke till att de indirekta valen, som var ordningen då, inte kritiseras. Något växer fram. Men varifrån? Från den lokala gudstjänstgemenskapen. Detta leder till den existentiella frågan till var och en som är förtroendevald. Hur ser ditt liv ut om man ser till den lokala gudstjänstgemenskapen? Här frågas inte "är du lönsam, lille vän?" Här frågas: "firar du gudstjänst på söndagar, lille vän?"

Så hur blir det om vi har horder av förtroendevalda som inte delar gudstjänstgemenskapen?
Det kanske blir demokrati i den andra meningen - att bärare av annat än evangelium tar över och fattar beslut utifrån något annat än evangelium. Naturligtvis röstar sådana förtroendevalda inte om evangelieböcker men de tystar dem för deras auktoriteter och agendor är andra.

Inte vill vi ha ochlokrati, en styrelseform där den lilla hopen beslutar.
Men demokratin som inte är medveten om sina gränser, fungerar förstås inte. Den blir majoritetsdiktatur. Det finns tecken på att somliga visavi gudstjänstfirarna uppfattar att slipstenen ska dras så.
Laokratin kanske till sist måste vara Kyrkans livsform, Det gudstjänstfirande folket (laos med avledningen laikos, lekman) har ansvar. Då röstas företrädare för detta fria folk fram och inte ockupanter.
Detta folk är ett folk genom alla tider och över hela den bebodda jorden. Diakronal och diaspatial är dess identitet. Genom alla tider och ut över alla länder lever Kyrkan särpräglad som ett Guds folk. Detta heliga folk är döpt in i Kyrkans gemenskap och praktiserar den. Då har också prästämbetet sin givna uppgift. Detta ämbete levs i, med och mot församlingen. "Med" lever prästen självklart. "I" anger gemenskapen och prästens livsform. Och "mot" betyder att prästen alltid är en kritisk instans till sin församling. Det är en del av herdeansvaret.

 Problemet med 1960-talet var att Gustaf et consortes tänkte sig en uppgörelse med vanarter men hamnade i en uppgörelse med själva arten, grundstrukturen: Det herdeämbete Herren inrättat och som de evangeliska ser vara nödvändigt för att vi ska få den saliggörande tron. Jag hänvisar till Augsburgska Bekännelsen art V.

Gustaf fick svar på tal om ämbetet från det småländska prästerskapet. Det Gustaf lärde ut stämde inte med församlingsprästernas reflekterade erfarenheter. Jan Redin, Rudolf Walldén, Hugo Willny och Nils Nicklason polemiserade i Svensk Kyrkotidning.I efterhand minns jag mest från den utdragna debatten att Gustaf blev arg.
Då gav sig Bertil Gärtner in på banan. Gustaf blev inte mindre arg. Handpåläggningen vid vigning av präst avfärdade han som en handrörelse, inget annat. Gustaf hade sina skäl att tycka illa om de högkyrkliga.

Gustaf och jag möttes också i debatt. Vid en fortbildning för präster på Stiftsgården Tallnäs jagade Gustaf just de högkyrkliga. Jag, som alltså var där för att fortbildas, var alls inte hågad att säga emot, men det blev liksom alltför befängt. Några påpekanden gjorde jag. Det blev till sist en rätt omfattande debatt av det hela. Övningen slutade med att Gustaf slog ut med handen och närmast (men inte helt) oefterhärmligt sa till mig: "Det finns en plats vid mitt middagsbord."
Det var vackert sagt, och jag satte mig vid Gustafs middagbord. Nästan lika vackert sagt som när överstelöjtnanten Rolf Björk (när vi först möttes fänrik) sa: "Dag, hade du fortsatt, hade du varit general nu."
Man har vett att bli generad.
Men de med en i princip demonisk demokratisyn, har de vett på samma sätt?

Avdelning ihåliga rör:
Det finns olämpliga medlemmar i Svenska kyrkan. De hör med sina åsikter inte hemma där. Jag inser vad jag läser, när de sekteriska kommer loss. Jag har gett citaten och ser att de sekteriska är konsekventa. Min hållning är den andra, den kyrkliga. För sekten blir en sådan hållning definitivt olämplig. Jag hör uppenbart till de olämpliga medlemmarna i Svenska kyrkan. Den slutsatsen kan jag dra efter innantilläsning!

26 kommentarer:

  1. Vi kan väl likaledes hoppas att alla som kandiderar för POSK på alla nivåer kan idka innantilläsning av nomineringsgruppens program?
    Och dra intellektuellt hederliga konsekvenser av det.

    SvaraRadera
  2. DS och Peter T,

    -Jag betonar åter vikten av en demokratisk kyrkoorganisation och påminner på samma sätt om att votering aldrig har skett rörande evangelietexterna som en del påstår.

    Ingen, säger ingen, skall inbilla mig att en demokratisk beslutsordning vad gäller Svenska kyrkans stora organisation har skadat kyrkan. Ge mig, mina herrar, ett enda exempel på att de allmänna kyrkovalen har varit av ondo för kyrkan!

    Peter T informeras om att intellektuell hederlighet också innebär att i en organisation hålla fast vid sin övertygelse. Det gör ju DS.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om inte övertecknad är ett bevis nog på hur nuvarande beslutsordning skadat kyrkan, så är inte jag man nog att hitta bättre exempel.

      Radera
    2. Men snälla BOD - det tydligaste exemplet är väl fortfarande ämbetsreformen? Jag citerar en neutral beskrivning av tillvägagångssättet: "Kyrkomötet 1957 fick en förfrågan från riksdagen om hur mötet såg på kvinnopräster. Svaret blev negativt. Regeringen ogillade beskedet och lade fram en proposition i riksdagen om en ny lag och påminde om att kyrkans personal var statsanställd: könsdiskriminering fick inte förekomma. Ett extrainkallat kyrkomöte 1958 beslöt då att tillåta prästvigning av kvinnor." Som jag själv minns det, föregicks det "extrainkallade" kyrkomötet av en intensiv lobbyverksamhet från "reformens" - mestadels okyrkliga - tillskyndare, och kyrkomötet kunde inte stå emot (många lät sig nog också lugnas av den sedermera upphävda s.k. samvetsklausulen, som ändå skulle garantera dem "hemortsrätt"). Skadan är uppenbar och kan bl.a. räknas i antalet blivande teologer, blivande präster - och även ett antal redan verksamma sådana - som valde annan verksamhet och annan (eller ingen) kyrka. Eller i effekten på de ekumeniska relationerna: de internationellt stora kyrkorna avvisar ju "reformen". Man kunde ha skött det hela annorlunda: ha givit kyrkan tid att bearbeta frågan och fritt finna en egen lösning - och oavsett vilken denna i så fall blivit (och hur lång tid det hade tagit) skulle skadan ha blivit mindre. Såren finns fortfarande kvar - efter 60 år! - och skadan har dessutom senare förvärrats av ett par andra beslut som SvK tagit, inte av egen vilja utan p.g.a. sekulära politiska påtryckningar. Vem entusiasmeras av en kyrka som styrs av en sekulär statsmakt och av politiska konjunkturer, utan hänsyn till den egna bekännelsen? Är inte medlemsutvecklingen ett tillräckligt tydligt tecken på skadans allvar? Saltet har mist sin sälta och duger inte till annat än att... ja, Du har väl hört texten vid något kyrkobesök (eller åtminstone på radio)./Paul

      Radera
    3. Bengt-Olof eller någon kyrkohistoriker i doa kören!
      vem,Var, när, hur i kyrkohistorien börjar man tillämpa demokratiska principer, tex folkomröstning, votering, majoritetsbeslut!
      Varifrån kommer det och vad leder det till? Vilka kyrkotraditioner har det inte? Prästänka

      Radera
    4. Paul, den åtminstone tredje största kyrkofamiljen - pingstkyrkorna - är tudelad i frågan om kvinnliga pastorer. Men å andra sidan har de en väldigt nedtonad ämbetssyn.

      Radera
    5. Peter T - Jag visste faktiskt inte att de alls har någon ämbetssyn. Roligt att bli positivt överraskad ibland. Senast jag var i en pingstkyrka fanns bara män på podiet, men det är förstås något halvsekel sedan; tidigt 1960-tal, tror jag. Fastnade inte för dem./Paul

      Radera
  3. Jag ska inte (återigen) referera min diskussion med Wingren i Lund på 90-talet (han munhöggs alltså gärna även med en 60 år yngre pojkspoling och ringde t.o.m. upp för att fortsätta diskussionen)! De citat du anför av Wingren är till min glädje riktigt bra (oavsett ev. felbedömningar och misshugg i övrigt)! Jag undrar, sa flundran, hur Wingren... nå nå, han kanske verkligen tyckte att högkyrkliga och pietistiska var olämpliga som medlemmar i Svenska kyrkan, men likväl, likväl, vilka skulle han hellre ha diskuterat med vid middagsbordet?

    SvaraRadera
  4. Kyrkan vilar förvisso på gudomlig uppenbarelse.
    Gud uppenbarar sig också för t ex enskilda medlemmar i Svenska Kyrkan.
    Gud har ett demokratiskt sinnelag.
    Vi är alla kallade till att vara kristet verksamma.
    Det måste snarast bli slut på klickväldet i Sv Kyrkan.
    Det ska vara direktvalda församlingsråd som sen väljer de andra organen uppåt i hierarkin.
    Församlingsprästerna väljs av församlingsråden.
    Biskoparna väljs av alla medlemmar i stiftet som önskar delta i valet.
    Prästerna handhar under ansvar det liturgiska livet under biskopens överinseende ;episkopalitet.
    Jag hade på den tiden det begav sig tillfälle att lyssna på både Gustaf och Greta vid studentprästernas eftersits efter mässorna i Lunds domkyrkas kryptan om söndagskvällen. Mitt bestående intryck var och är att Gustaf var mindre politiskt naiv än Greta.
    Till sist :jag önskar mig en ny-och återuppstånden Bloggardag. Nu har du länge nog grävt ner dig i det gamla.
    Tänk på vår mästares ord :Se vi gör allting nytt...
    Ulf H Berggren Lund Hälleberga

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, Ulf H Berggren! Det Mästarenm, sittande på Tronen, säger är:
      "Se! JAG gör allting nytt!" ( ιδου καινω παντα ) Uppenb 21.5
      Det är ett mirakel, ingen demokratisk beslutsprocess!

      Radera
  5. Riktigt. Λαὸς är Gudsfolket, som står på Uppenbarelsens klippa, dricker av vattnet ur Klippan och andas Den helige Ande.

    SvaraRadera
  6. BOD

    ...Men Du "glömmer" att det att DS håller fast vid SvK´s formellt gällande lära och i strid mot vad Ni politruker genomfört mha era valda anpasslingar är det som Du kritiserar DS för och påstår honm vara illojal iom detta.

    Är det nu acceptabelt att motarbeta det program POSK dragit fram eftersom det är den store BOD som anser sig veta bäst?

    Föreslår att Du studerar skriften och försöker komma fram till vad Jesus ville med sin kyrka-eller är det betydelselöst i demokratins namn?

    Varför kritiserar vi då Deutsche Kirche på 30-talet och framåt? Kyrkan var ju onekligen demokratisk och följde majoritetens och maktens UKAS.

    //HH

    SvaraRadera
  7. Gustaf Wingren är en intressant (akademisk) person. Han läste Iraeneus och upptäckte att kyrkofadern hade en teologi om första trosartikeln, som i stort sett hade varit bortglömd i väckelsens teologi, såväl den kyrkliga som den frikyrkliga, och skrev om det. Det var storartat!

    Samtidigt måste man konstatera att han lyckades läsa Iraeneus utan att lägga märke till hans teologi om ämbetet. Han jagade de högkyrkligas ämbetsteologi, som var grundad på läsning av (bl.a.) samme kyrkofader. Att kunna vara blind för sådant man inte gillar, är också storartat, fast på ett annat sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Wingren var ett övertydligt exempel på protestantismens hyckleri!
      Antony

      Radera
    2. Att annat än kalla fakta styr den hållning man intar är en företeelse som kan förekomma på många håll. Man har en övertygelse och låter sig inte påverkas av något annat än vad som passar denna. Behöver jag påminna om processen mot Galilei?

      Radera
    3. Vad det gäller processen mot Gallilei så hade Kyrkan en stor majoritet att dåtidens vetenskapsmän, samt den grekiska världsbilden, på sin sida. Wingren hyckleri är däremot ett uppenbart postmodernt trams!
      Antony

      Radera
  8. Begreppet - Majestätsbrott - , har nog alltid förekommit genom historien. Ett brott som ofta då kunnat medföra mycket stränga repressalier i olika former och allvarsgrader. Majestätsbrott har kunnat begås mot olika faraoner, mot kungar, mot kejsare, mot ordförande/ledare, dvs., mot - Proletariatets Diktaturs dikatoriska ledare - , (Lenin, Mao, Stalin, Hitler), mot partiordförande inom vanliga politiska partier, mot företagsledare (trolöshet mot - huvudman - ), mot fackföreningsledare (uteslutningar ur fackförbund), mot familjefäder, mot familjeledare/föräldar, mot gängledare et cetera....

    Begreppet - Majestätsbrott - är alltså brott mot olika typer, slag och sorter, av s.k. världsliga majestät som innehar maktpositioner i just det s.k. världsliga. De kan vara av olika sorter och slag. Alla vill de värja sig mot opposition ...

    Att vilja - styra med järnhand - har oftast varit det som gällt för olika världsliga makter, samt att ofta styra på ett s.k. Machiavelliskt vis. Dvs., genom att förmå skapa olika oppositionella grupperingar till att inbördes strida, kämpa och tävla mot varandra om makt och inflytande. På sätt att ett s.k. världsligt, verkligt Majestät, kan slippa att attackeras? Så kan en världslig makt styra och regera utan att kanske behöva ifrågasättas? (- De som inte är med oss, sa presidenten i USA, är - emot oss - , vilket kanske är vad olika - majestäter - , i alla tider har krävt? Alltså icke-ifrågasättande - lydnad - ?)...

    JB
    forts.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Forts.

      Även mot ett s.k. Andlig Majestät, (med en s.k. Andlig Konung, Kristus), kan det ju begås s.k. - Majestätsbrott - som skulle kunna beskrivas vara s.k. - Trolöshet mot Huvudman - , för just kristna...?

      I det s.k. Andliga, (i det Icke Mätbara, i det Himmelska...), så anses det då finnas en - Huvudman - , som menas ha på Sin Högra Sida En som menas vara bärare och förmedlare av - Ordet från Guden - genom Vilken allting som - Är till- , (i Gudens församling..), just endast kan vara och - Bli Till - , endast genom Guden, dvs., endast genom Gudens Ord. .....

      Att då kanske vilja begå - Majestätsbrott - i ett s.k. Andligt sammanhang, betyder kanske då att vilja försöka förvränga Ordet från Fadern, från Guden?...

      Ordet, som blir förmedlat av Sonen, som menas också Vara Ordet, som då menas sitta på Faderns Högra Sida i Det Himmelska så att Ordet, som ges, ges innebörd, betydelse och mening till människor - som Hör Hans Röst - ...

      Det s.k. - Världsliga - handlar om, (någonting tvärtemot en s.k. Andliga Lag i ett s.k. ickevärldsligt sammanhang..), att strida, tävla, konkurrera om s.k. - Världslig makt och inflytande - , där kanske då girighet, högmod, avund, vrede, lättja, kättja och frosseri, kan ses som verktyg på vägen mot just en s.k. - Världslig Maktposition - och ett s.k. eftersträvansvärt världsligt inflytande...(där det då anses krävas plastikoperationer, viktbekämpning, tandinplantat och andra mätbara skönhetskorrigeringar för att kunna nå just s.k. - världsliga framgångar - , eller kanske också s.k. - sexuella framgångar - , som där då, i det - världsliga , vill ges högsta prioritet... ?)....

      Men, i ett s.k. Andligt perspektiv, så vill det anses gälla en helt annan slag av - Lag - . En Lag som då menas vara tvärtemot den s.k. världliga lagen, (om villkoren för världsliga framgångar), där det då alls inte är främst någon s.k. världslig maktställning, eller något världsligt inflytande, som vill anses ens vara eftersträvansvärda. Eller där det heller inte anses finnas ens någon slags - plikt eller skyldighet - att försöka erövra just en s.k. - världslig makt - ..(i alla fall inte i kristna sammanhang...).

      Där menas då istället högmod, girighet, avund, vrede, lättja, kättja och frosseri kunna utgöra risker, eller fallgropar, för den - andligt vandrande människan, lärjungen. Den som vill vandra på just den s.k. Andliga Vägen....

      Dvs., där ses då Högmod, Vrede, Avund, Girighet, Lättja, Kättja och Frosser som psykologiska fallgropar i människonaturen, som menas kunna vara till hinder för människan på hennes Andliga Väg och Vandring mot en s.k. Andlig Frihet, och en s.k. Andlig Befrielse ,(där den Sanning, som menas finnas i Guds Ord, anses kunna andligen befria människan..)....

      Det slag av Majestätsbrott som då eventuellt kan begås, sker då i så fall mot just ett andligt Majestät, alltså mot - Majestätet i Det Himmelska - , dvs., Konungen där, dvs., Kristus, vilket då också, (precis som vid ett s.k. - Världsligt Majestätsbrott - ), vill anses kunna få mycket allvarliga konsekvenser....

      Konsekvenser i form av död, eller s.k. själslig död, eller en s.k. evig död, menas då riskera att kunna tillkomma dem som faller för de olika slagen av s.k. fallgropar, eller s.k. frestelser....

      Människor, eller följare på Den Andliga Vägen, anses då riskera att kunna gå förlorade från just en - Det Himmelska Rikets fröjd - , och menas kunna riskera att missa det - Andliga Målet - , det s.k. - Det Eviga Livets Salighet och (Livs-)glädje -, osv. ...


      Petrus tillfrågades ju inte av Mästaren Jesus: - Tror Du på Mig,...utan Petrus tillfrågades: - Älskar Du MIg...

      Så heter det ju också:
      - "Vad hjälper det en människa om hon så vinner hela världen men förlorar sin själ "...

      JB




      Radera
  9. skall acceptera det och ironiserar med "blaha-texter" om att vi inte fått exakt som vi vill.

    Du negligerar det faktum att det inte handlar om vad vi vill utan om vad vi på goda grunder -och utan att det blivit motsagt utifrån skriften hävdar är vad en Kristi Kyrka lär. En kyrka som inte ägnar sig åt tomma ord och slötittande på TV utan verkligen försöker finna ut. Vad lär Kristus?
    Tro mig(?), Det är inte en blind tr på att vad majoriteten tycker är det rätta. Vad anser Du själv den dag när majoriteten beslutar att det inte finns någon annan Gud än Allah och att Mohammed är hans profet.

    Böjer Du Dig för majoritetens visdom och tackar dem för ditt arvode?

    //HH

    SvaraRadera
  10. Händelsevis läste jag precis ett blogginlägg om prästen Radlers (han som jobbade för STASI) föreläsning om Gustaf Wingren. https://tankaromib.wordpress.com/2016/12/06/fd-stasiagent-debatterade-i-tyreso-sparen-i-svd-arkivet/
    Litet intressant, kanske.

    SvaraRadera
  11. Horder av förtroendevalda...?

    -Den formuleringen (med några ytterligare ord) i ovanstående bloggtexten inger mig faktiskt små rysningar, särskilt som DS lägger till orden "som inte delar gudstjänstgemenskapen".
    Är förtroendevalda på förhand stämplade som okristliga, kanske som direkta hedningar?
    Formuleringen är ovärdig, passar inte som även en kritisk granskning av dagens och gårdagens kyrkosystem.

    Nu ställer jag en fråga till DS och hans doakör:
    - Finns det någon skillnad mellan allmänna sekulära val och de kyrkliga? Skall vissa inte få rösta i de förstnämnda, på samma sätt som det på denna spalt hävdas att vissa inte bör göra det i kyrkliga val?
    För mig är demokratins väsen helt och fullt, inte styckevis och delt!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså BOD...
      Alla FÅR inte rösta i sverige. Om vi utesluter alla som INTE är medlemmar i sverige och bor utanför rikets gränser, och som ju inte får rösta i svenska val, så bor det minst typ 2-3 miljoner icke röstberättigade i sverige. En stor grupp är t ex under 18 år.. sen finns det hundratusentals asylsökande och..och..

      Du fattar att det verkligen skiljer en hel del mellan val till SvK o val till Nationen Sverige? Och då har vi inte ens nämnt skillnad o valdeltagande!

      Det du inte förstår är att även om alla, oavsett tro, kan bli medlem i organisationen SvK så kan inte alla bli medlemmar av Guds församling. Just nu är val till SvK mer som om alla utanför nationen Sverige också skulle få rösta i riksdagsval mm. Folk som inte går i kyrkan borde inte varesig rösta i kyrkoval eller sitta som ledare i SvK... eller någon kristen kyrka. Alls.
      De kan gå till lions eller rotary eller liknande.
      Alla är kallade men många tackar nej till DEN (kristna) gemenskapen.. och den har inte samfundsgränser.

      Sen måste du lära dig att folk här på bloggen gör skillnad på evangeliska texter och evangeliets innehåll. Som jag ser det röstas det friskt inom KM i SvK om evangeliets innehåll utan att rösta om bokstäverna i texten. Men för att förstå det krävs att man regelbundet läser bibeln. Gör det dagligen ett år eller två, lämpligen med en läsplan, så tror jag att även du kommer att bli mer seende i andliga frågor.

      Anledningen till att folk ledsnar på dig är att du är en duktig retoriker men saknar totalt insikt i Guds ord. Och läsarna här är mer av det intelektuella slaget som ser igenom det o då fungerar inte paroller och slagord eller retoriska frågor som inte styr på ämnet i sak.
      Men du kan dribbla många väljare med det. Dom finns dock i
      Troligtvis inte här på bloggen.... Här blir du snarare genomskådad då du skulle behöva läsa din bibel varje dag för att kunna förstå resonemangen här.

      Lycka till..

      Tänkaren

      Radera
    2. En skillnad är att jag inte får rösta i kyrkovalet.
      Den stora skillnaden är risken för ammanblandning mellan nomineringsgrupper och partier.
      Problemet är att man i det kyrkliga inte förbjudit nomineringsgrupper som kan sammanblandas med sekulärpolitiska partier.

      Radera
    3. Prästänka, Tänkaren m fl,

      -Det är bara, bäste Tänkaren, som Du ser det som det röstas om evangeliet. Sanningen är att det inte alls röstas om detta, har aldrig röstats och kommer naturligtvis aldrig att voteras.
      -Säker ledsnar många på mig. Det får jag stå ut med; sanningen är inte alltid behaglig att höra eller läsa, som jag kan förstå av Ditt och Prästänkas texter.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  12. BOD,

    Vi skulle inte tröttna på Dig om det var sanningen Du förfäktade. Tyvärr är det inte det bara lek med ord och avsiktligt missförstånd av vad vi vill ha sagt.

    //HH

    SvaraRadera
  13. HH,

    -Om Du tror att Dina slutsatser och omdömen är representativa för andra, lever Du i en önskevärld.
    De uttrycker bara Din åsikt.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera