tisdag 22 november 2016

Kyrkomötet "arbetar"

Jag är rätt fascinerad av språkbruket.
När folk sätter sig ner och sammanträder, heter det att de "arbetar". Är inte arbete något helt annat? Svett och möda mer än sittfläsk i hårdträning? Bevittnar vi en politisk glidning så att arbetarrörelse blivit sammanträdesrörelse på samma sätt som folkrörelse kan uppfattas som en subsidiekö på väg till statliga utbetalningsställen?

Nå, vi arbetade.
Från morgon till kväll. Frimodig kyrkas folk argumenterade i frågan om överenskommelse med Equmeniakyrkan och klargjorde, att Equmeniakyrkan är splittrad i sin dopsyn. Med denna kyrka ska det i morgon röstas igenom en överenskommelse. De minnesgoda kan dra sig till minnes, att Svenska kyrkan hade överenskommelser med Missionskyrkan och Metodistkyrkan men baptisterna hoppade av. När baptisterna ansluter sig till de tu, får Equmeniakyrkan problem och dopfrågan måste, så menade jag, hanteras i just Equmeniakyrkan innan vi träffar överenskommelser. Jag skrev det som ett särskilt yttrande i maj i år. Ola Isacsson motionerade på samma tema. I dag kommer säkert överenskommelsen att gå igenom. Teologiska sakfrågor ersätts av en hållning som kanske kan ses som "teologi", dvs ett uttryck för teologisk hästhandlarmentalitet i en fråga som gäller förtagsfusion i fromhetsbranschen.
Kolla vad Norrmalmskyrkan tror och lär - detta är alls inte vad Svenska kyrkan tror , lär och bekänner!
www.norrmalmskyrkan.se/var-tro/baptismen
I morgon är vi partiellt ett. Men inte. Och i tron!

Mekane Yesus-debatten handlade om att vi förstås ska samtala, det kunde man väl ana, men att ifrågasätta i en konfliktfråga för att skilja mellan teologiska och icke-teologiska faktorer, det gick inte. Svenska kyrkan uppfattas i Etiopien som skitaktig, men det sa jag inte - eller gjorde jag?
Jag använde i vart fall en politisk omskrivning: kolonial och imperialistisk. Översittaraktig kunde jag sagt. Berth Löndahl satte dit Daniel Tisell,  C, utskottsordföranden som talat för självkritik "om vi nu skulle behöva det". "Du avslöjade dig", konstaterade Berth. Inget parti har med så goda avsikter gjort Svenska kyrkan så illa som  Centerpartiet. Antje påpekade under lunchuppehållet at presidenten för Mekane Yesus dock varit med i Lund/Malmö. Det framkom inte av den lista jag läste. Här har vi nog missat ett tillfälle till lite kyrkodiplomati. Men presidenten for efter Lund till Örebro för släktgemenskap fick jag veta när jag frågade expertisen. Det är kanske honom väl unt. Jag suckar lite. Det roligaste var förstås kritiken av att vi beskrev relationen mellan  Mekane Yesuskyrkan och Svenska kyrkan i svartvita kategorier!

Eftermiddagens debatter lyfte kanske inte. Frågan om krigskyrkogårdar kom upp på grund av det försämrade säkerhetsläget. Traktan efter detaljreglering var fullt förnimbar i frågorna om upphandling mm. Politiker tänker att de uträttat storverk när riktlinjer formulerats. Det är förstås naivt.

Nu kommer det mest intressanta: skvallret!
FISK är i upplösning. Till BA flyttar ett par ledamöter, Magnus Hedin och Georg Lagerberg är klara. FISK knäcktes av att liberalerna inte tar ansvar för kyrkovalet och då... Liberalerna var moderater? Socialdemokrater funderar högljutt över förhållandet.
Vart ska detta barka vart - och är det sant att fisken ruttnar från huvudet?
Under aftonens inmundigande av drycker stod det klart att Borgerligt Alternativ inte är något moderat. Hur då? Inte i det kyrkliga! Här lever tvåregementsläran på ett nytt sätt. I det världsliga är man moderat men inte i det kyrkliga ,för där är man borgerligt alternativ och det är kanske allt annat än något moderat. Förstår ni? Inte jag heller.  Men jag fick ett litet rekryteringskort så att jag kan ansluta mig till BA! Partipolitiseringen är vanvett och vägen ut ur den snudd på nästan lika vettlös!

Framåt kvällen, efter det att fisk serverats till middag (sej det men inte i toner...) blev det mångfaldsplädering. Alla skulle med. Orden steg som heliumballonger upp under taket. De kunde förstås inte tåla en kritisk kontroll. Mångfald för kv*nn*pr*stm*tst*nd*r*  och de som placeras i kylan därför att de bortdefinieras som homofober? Här är lögnen passabel - men lögn! Det görs verkligen skillnad mellan "vi" och "dom" och de finkristna upprätthåller den, men under täckmantel av talet om mångfald och inkluderande. En adelsman i kyrkomötet tyckte att jag polariserade. Det tror jag inte. Men jag är inte alldeles säker på att adelsmannen uppfattar hur mycket jag uppskattar honom ändå. Det finns betydande vänskap i kyrkomötet skillnaderna till trots. Så måste det vara. Trots allt.

Vad betyder i Svenska kyrkan då helt konkret utsagan att "vi vill ju att ingen ska känna sig utanför", som det hette.
Respekt?
Vilja att tränga in i en annans sätt att tänka och beredvillighet att ge uppskattning och utrymme? Självklart inte. Somliga skulle ända in i plånboken kunna känna att det varit och är helt annorledes. För att inte tala om processen när somliga alls inte känner sig välkomna i Svenska kyrkan - jag inte i Moheda församling, som jag betalar tusenlappar till årligen och alls inte är inkluderad i. Lika lite som när kyrkomötet samlas till gudstjänst. Jag är naturligtvis inte heller inkluderad när en sådan som Anders Nihlgård brutalt exkluderar mig när han talar. Han sa "vänner i kyrkomötet". Jag är inte hans vän över huvud taget.  Har aldrig varit. Jag är alltså inte hans vän i kyrkomötet. Han definierar egentligen mig som en motkristen, en som ska misstänkliggöras. Det är hans världsbild. Han är inte ensam. Det är så det går till i Svenska kyrkan. De finkristna kan vi lita på. De förstår att skilja mellan ett "vi" och ett "dom". Så är Nihlgård prästbarn också.

Den som röstat på Frimodig kyrka har som vanligt fått rejält med talartid för sin röst. Vi var uppe. Helt utan argument och charm var vi inte. Prästbarnen Hanson och Eckerdal försvarade den motion  mot Missionsprovinsen, där de kväljer dom. Jag övertygades inte. Eva Brunne var uppe i debatten och tydliggjorde att Missionsprovinsen inte viger kvinnor till präster. Så är det. Var det ett argument så ska vi väl fundera över den evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland som numera inte heller gör så. När prästvigning av kvinnor kommer att höra till identiteten kanske det är en sekt och dess mentalitet som avslöjas? Då blir fokuseringen av frågan och ivern att exkludera begriplig.

Docenten Hanson försökte därtill berätta hur det var i kyrkomötet 1986 med psalmen Fädernas kyrka. Det var bara halva historien. Jag kompletterade. Jag tror inte Bo Hanson var tacksam för denna komplettering, men det gör inget att jag berättar om saken här, för han läser inte Bloggardag. Saken stör honom inte. Hade han läst Bloggardag hade jag självfallet inte strött salt i såret.

När kyrkomötet arbetat färdigt blir det vin, rött och vitt, pilsner och kanske GT eller en virre. Jag har inte kollat allt. I min ålder måste man lägga sig tidigt och vakna tidigt för att blogga. Plikten framför allt, som den triste Gustaf VI Adolf sa.

Det blir snart kyrkoval. Den som röstar på Frimodig kyrka får mycket talartid för rösten och det som sägs i talarstolen är utomordentligt klokt. Så klokt att en centerpartist känner sig ledsen och kränkt som han sa i aftonlampans sken. Det är väl ett röstargument så gott som något?

PS
Bloggardag är städse pigg. käck och munter.
DS

23 kommentarer:

  1. Är inte SvK numera att definieras som de kränktas kyrka?
    Oavsett syn i äktenskapsfrågan?
    Jag kan samtidigt tycka att det var lite synd att Brunne inte upplyste KM och vilka kyrkor som inte viger samkönat.
    Equmeniakyrkan har exempelvis aldrig tagit ett sådant beslut på nationell nivå, möjligen överlåtit till föraamlingar att bestämmma själva dock.
    Att FiSK håller på att urbenas förvänar föga. Frågan är om LiSK (Lismande i Svenska Kyrkan) uppstår istället? Men ÖKA finns ju redan så det skulle inte bidra till någon mångfald att ha så lika program som ÖKA, POSK & FiSK.

    SvaraRadera
  2. Upprätthåller Svky överhuvudtaget någon kristen dogm längre? Är det möjligtvis så att Svky enda absoluta dogmer handlar om "vigning" av enkönade par och av kvinnor till prästinnor?!
    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. En mycket intressant fråga. Officiellt håller sig sv"k" ännu till trosbekännelsen som förekommer i ritualet för söndagarna som ett inslag bland andra. Om ”Sveriges största konsertarrangör” ännu står upp för den till sitt innehåll är dock diskutabelt. Fru Jackelén hade exempelvis uppenbara svårigheter med att redogöra för vad hon trodde och inte trodde på när hon skulle mitreras. Inte heller hör man idag några egentliga trosutläggningar från vare sig episkopatet eller dess uppvaktning trots att synnerligen goda administrativa möjligheter numera finns. Tvärtom uppmanades "prästerskapet" för några år sedan att tona ner berättelsen om Jesu död på korset så att detta inte i onödan skulle skrämma bort enstaka tillfällighetsbesökare som kommit för att få lite ”påskstämning”.
      Frågan om prästinnors vara är en jämställdhets- och arbetsmarknadsfråga som är begriplig endast som sådan men inte teologiskt. Detta övergrepp har fått klar och tydlig status som både profan dogm och trosartikel och är i praktiken den idag allra viktigaste från vilken allting annat mäts och utvärderas. Frågan om enkönade vigslar är en bubblare med möjlighet att växa men kommer måhända inte blir lika stor som prästinnefrågan.
      En ny "dogm" som man bör hålla stor uppsikt över är den växande panteismen inom sv"k". Den har redan vunnit insteg under täcknamn som "religionsdialog" och liknande. Hur en sådan dialog ska gå till i praktiken är dock en gåta eftersom en dialog ju förutsätter två tämligen likvärdiga parter som vet vad de vill och står för och kan resonera kring detta. Den egenskapen saknar sv”k” som inte verkar veta vilket ben man ska stå på. Det allmänna svamlet om kvinnliga ”präster” och ”folkkyrka” där man får ”tro hur man vill eller inte tro på något alls” är i varje fall inte mycket att komma med. /John

      Radera
    2. Bäste John, tack för en mycket bra analys av situationen i det postkristna samfundet. Jag har bra kunskaper om hur påven begrep att Lundaspektaklet var ett spel för gallerierna och att han tog tillfället i akt att på planet hem till Rom markera att han är en katolik och att de protestantiska heresierna (i.e. kvinnliga prästinnor) aldrig kommer att anammas av den sanna Katolska Kyrkan.
      Dr Sandahl har givit oss katoliker en "hint" om hur Svky skulle kunna gestalta sig, dvs som St Pauli i Göteborg, och om så vore fallet borde vi universella katoliker be den Helige Fadern i Rom om att aktivt verka för en synlig enhet. Tyvärr så är St Pauli undantaget som bekräftar regeln och kommer i bästa fall att utverka ett eget "uniat" med Rom (vilket inte birettapajasarna i SSB kommer att bli en del av - någon måtta på hyckleriet få det ändå vara!).
      Antony

      Radera
    3. Antony, det vore väl ändå en ännu värre heresi att ha manliga prästinnor?

      Radera
    4. Det kanske finns någon transsexuell prästinna i Svky?
      Antony

      Radera
    5. Aldrig hört talas om Åke Roxberg?
      http://www.svt.se/dokumentarfilm/vagen-till-ann-christine
      /Per H

      Radera
    6. Se där, det är som jag anade, Svky har minst en "komminister Hen"!
      Antony

      Radera
  3. Det finns prästbarn och så finns det prästbarn. Gun Hellsvik, RIP, får en tacksam minnesruna av fem Moderatordförande, hon var prästbarn. Hans Gustafsson är kassör i ett flertal bekännelsetrogna sammanhang, han är prästbarn. Lars Ohly, vars politiska hållning jag i och för sig kan ha svårt för, är en insiktsfull och glad person (dessutom tidigare arbetskamrat med två av mina altartjänare), han är prästbarn. Själv är jag prästbarn.

    SvaraRadera
  4. Djävlar anamma!
    Svenska Kyrkan är en folkkyrka. Det är därför jag vill att vi byter namn till Folkkyrkan i Sverige. Jag vågar påstå att Anders Nihlgård är den folkkyrkligaste av folkkyrkliga bland präster. Nu kan någon uppfatta mig som att kh em Anders firar namnsdag på det som förut kallades Menlösa barns dag. Inget kunde vara felaktigare. Han är mänskligt rak tydlig -lyhörd i den pastorala omsorgen. Han predikar så Martin Luther stiger ner från sin himmel. Och inte minst låter han barnen komma till sig. Säg den barnpredikan där inte barnen kryper fram och vill bli upplyfta av Anders. Präster av Anders Nihlgårds kaliber är en nåd att livligt bedja om...
    Blogghugg går igen för den som inte städse är pigg,käck och munter...
    Ulf H Berggren Lund Hälleberga

    SvaraRadera
  5. Nu blir jag nyfiken. Hur var det egentligen med beslutet om den vackra "Fädernas kyrka" ?

    SvaraRadera
  6. Ibland sliter jag mina hårtestar i förtvivlan över ledarna i Svenska Kyrkan. De har fastnat i 1500-talet. De tar Martin Luther på bokstavlig auktoritet. Det är det lutherska orerandet som gäller inte evangeliet. Dopet är ett typexempel där Martin Luther och hans proselyter tar sig vatten över huvudet. Det centrala vad gäller dopet framgår av Matteus :"Han skall döpa er med helig ande och eld".
    Vi är alla döpta -elddpet - i vårt inre. Detta inre dop kan manifesteras på olika sätt i det yttre.Men det inre dopet står fast.
    Det är mer än en händelse som ser ut som en tanke att ingenstans i Lilla eller Stora katekesen citerar Martin Luther ovannämnda mening i Matteusevangeliet. De svenska biskoparna gör det inte heller i det biskopsbrev som kom för ett par år sedan. Ständigt hör jag präster i Svenska Kyrkan som gör skillnad mellan de i yttre bemärkelse döpta och de icke-döpta. Dopfascism är det som jag ser det. Hårklyverierna som Bloggardag berättar om vad gäller dopsyn i sammanhang med överenskommelsen med Equmeniakyrkan är symtomstisk. Och jag blir flintskallig på kuppen....
    Ulf H Berggren Lund Hälleberga

    SvaraRadera
    Svar
    1. Djävulen bor i detaljerna. /John

      Radera
  7. Pigg, käck och munter, visst - men är han realist?

    BloggarDag presenterar sig själv med förstnämnda ord. Men är han realist i sin kyrkosyn och kan räkna med folkets stöd i densamma?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad svarade folket på Pilatus fråga om vad han skulle göra med Jesus?
      - Korsfäst!
      Ibland är folkets vilja en välsignelse. Ibland är den något man ber Gud om att få slippa.

      Radera
    2. Oj. Briljant.

      Radera
  8. En politikerstyrd "folkkyrka" är ingen kyrka alls. En Kyrka är ett trossamfund med Jesus från Nasaret klart och tydligt i centrum.
    Sv"k" är dess raka motsats: en till största delen sedan århundraden avkristnad politikerstyrd eventorganisation med syfte att göda de "folkvalda" till de - om de så behagar - stupar på sina utnötta stolar. Arvodet och de politiska karriärmöjligheterna betyder allt för detta patrask. /John

    SvaraRadera
  9. Bengt Olof, nu är det inte folkets stöd f Dag söker, utan han torgför den kyrkosyn han ser i Svenska kyrkans tradition. Att han också blivit nominerad och förtroendevald visar att delar av folket stöder samma syn. Vad Du menar med kategorin "realist" förstår jag däremot inte.
    Kh på landet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att vara realist, innebär väl att inse att SvK i sin nuvarande form är dömd att tyna bort. "Folkets" stöd försvinner successivt (medlemsstatistiken talar sitt tydliga språk). T.o.m. kyrkfolket tycks vara på väg att försvinna på många håll (att döma av gudstjänststatistiken). Men ännu lever tydligen många - inte minst kyrkopolitiker - inom SvK kvar i nostalgiska drömmar från statskyrkosystemets storhetstid. Kanske är det äntligen dags att på allvar avskaffa statskyrkan och låta det kvarvarande kyrkfolket få större inflytande än de politiska partierna?/Paul

      Radera
  10. Kh på landet och Paul,

    -Jag menar att en realist måste ha stöd i folkflertalet för sin syn på kvinnor i prästämbetet. Det har, som Du vet, inte Dag. Den alldeles övervägande majoriteten av svenska folket vill nämligen inte alls att kvinnor skall utestängas från detta.

    Vad gäller Paul påminns han om att kyrkfolket har avgörande inflytande på kyrkan, då de deltar i kyrkovalen. Är inte detta perfekt?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den alldeles övervägande delen av kristenheten avvisar heresin om kvinnliga präster!
      Antony

      Radera
    2. Kan man kalla sig "kyrkfolk" om man aldrig går i kyrkan? Kan man kalla sig "fotbollssupporter" om man aldrig går på en match?
      /Per H

      Radera
  11. "Den alldeles övervägande majoriteten av svenska folket vill nämligen inte alls att kvinnor skall utestängas från detta."

    Bryr du dig inte alls om Guds vilja? Är den verkligen bara en fis i rymden för dig?

    SvaraRadera