lördag 15 oktober 2016

Oslo, lördag

Jag har sett Oslo soligare än denna morgon men konferenser tarvar mindre av fint väder utomhus. Brunosten såg jag redan i går. Och åt, förstås. Jag minns alltid den stora osten som det berättats om. Det var ett hotell i fjällvärlden. I osten var det en liten svart prick, som alla petade bort. Den blev större allteftersom. Till sit var det ett par driftiga svenskar, som helt sonika klöv osten för att ta reda på vad det var för fläck som blev större och större. I osten låg en råtta...

Jag blev mer orolig när det handlade om saligheten än om osten jag åt och tänker äta nu vid frukost också.
Frågan som drabbade mig var en variant på frågan om jag varit så snäll att tomten skulle komma till jul. Den frågan drabbar mig, av lätt insedda skäl, just den 15 oktober, när det ska till en ansats för att efter födelsedagspresenter också få julklappar. För att få hugnad i min själ i salighetsfrågan var jag tvungen att ta mig till Norge. Det är där biskopen emeritus Tor B. Jørgensen avlyser livets to utganger.
http://www.dagen.no/Nyheter/FORTAPELSE/Avlyser-livets-to-utganger-391638

Nu menar ni kanske att man inte ska fråga Tor om något som har med Vite Krist att göra. En sådan tarvlighet i frågeform avvisar jag. Det är väl trevligt med en biskop som kliar mig i pälsen och försäkrar att allt står väl till. Vi betalar biskopar för den funktionen. Besvärliga profeter vill vi inte ha. Jag läste Thomas O'Dea bok om religionssociologi redan sommaren 1967 så detta vet jag.

Apokatastasisläran har Kyrkan avvisat. Det görs med viss försiktighet. Kyrkan vill inte falla Gud i ämbetet för sorteringsverket är Hans. Men försoningsverket var väl nödvändigt eftersom det naturliga tillståndet för människor är att det går åt helvete. Självförvållat eller genom honom som vållade, lurendrejaren själv.

Nu ska denna kyrkliga insikt inte ropas ut från taken. Jag kan förstå det. Dålig reklam. Men kan ni - oss emellan - tänka er himlen som en plats där det är fullt med osorterade norrbaggar? Hur mycket himmel blir det? En himmel med sorterade norrbaggar kan understundom vara svårt att tänka sig också.

För att inte tala om svenskar.

Kul med biskopar.
Tanken att biskopen först ska upp på bålet i martyrtider tycks fjärran. Nu gäller det att framföra ett sådant budskap som inte oroar dem som förväntas betala kalaset. Får de höra det ovälkomna, blir de ovilliga att betala. Alltså ska betalarna hållas på gott humör.

Är det så enkelt som så?

Jesus undrar om Människosonen kommer att finna tro på jorden när han kommer tillbaka. Men varför undrar han om det egentligen inte spelar någon roll?

Jag ska fortsatt konferera i Oslo.
Pigga norrmän gör mig dock lite misstänksam. Är de dopade? Therese Johaug har väl inte pussat någon av dem, för då är det klippt. Kan de vara pigga utan att vara dopade?

De jag umgås med tar allvarligt på salighetssaken i alla fall.
Dopingen ligger vi lågt med, inte tala om rep i hängd mans hus. Vi har inte på något vis tagit upp samtalsämnet läppglans.
Dessa fromma teologer vet att det är utomordentligt sällsynt att någon ens köper avlat på rätta sättet och sällsynt att någon gör bot på rätta sättet.
Ingen är heller säker på äktheten i sin ånger.
De har läst Martin Luthers 95 teser och finner den romerska administrationens hanterande av dem pinsam. Teologerna i Rom hade inte fattat Luthers mening, poängen var ju också att en disputation om teserna skulle göra klart vad allt handlade om. Akademisk vardagssyssla, sålunda. Men så blev det inte.

De norska teologerna hör till dem som inte förlitar sig på falsk frid. De är den sortens kristna som vinnlägger sig om att genom kors, död och helvete efterfölja Kristus, deras huvud.
Nu måste jag skynda mig till dagens övningar. Det finns alltså brunost till morgonmålet. Utan någon liten svart fläck i.

Oron sitter dock i. Tänk om man hamnar i helvetet till ackompanjemang av en biskops ord att allt står väl till? Var inte talet om den falska friden en av Martin Luthers teser. Den 92:a eller så? Luther kanske fortfarande håller att läsa mot hela det kyrkliga etablissemanget, också det som framträder som lutherskt?


11 kommentarer:

  1. Mikael har besegrat vidundret från Urtiden. Det står bra till när vi nu har att ta itu med den nedkastade.Mikaels vink :Följ mig..
    Och med tanke på den 31:a- vi svenskar har t o m en ärkebiskop som icke räds...

    SvaraRadera
  2. Jag är kanske smått sär men jag vill faktiskt ha besvärliga profeter.
    Konferera klart o berätta mer sedan!
    (Jag kommer att gå hela dagen o fundera på en himmel full av osorterade.... Fast funderingen har pågått ett tag eftersom just det kom upp i förs nyligen. Dock inte enbart om norrbaggar då.)
    Eva H

    SvaraRadera
  3. Jag har alltid undrat vad han (Jesus) menade när han sa "synda inte mer" till dem han helat. Eftersom det inte finns någon synd, alltså. Det känns lite andefattigt om han menade "glöm inte kyrkoavgiften".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gissa varför syndabekännelsen i många SvK-kyrkor är omgjord till oigenkännlighet?

      Om synd kan vara att förespråka "självvalt livsslut", så har åtminstone en biskop abonnerat på första platsen.
      Men inte direkt förataplatsen till martyrbålet.

      Jag säger som Justinus Martyren skrev till kejsaren:"Ni kan inte skada oss, bara döda oss. Dö ska vi ju alla ändå."
      Hans ord väger tyngre för mig än nutida biskopars.

      Radera
    2. Vem och var har denne stitchef skrivit om självvalt livsslut?
      Antony

      Radera
    3. Antony kan behöva googla ett dubbelefternamn med koppling till Härnösand.

      Radera
    4. Aha - lite detiktivarbete krävs alltså för att komma åt Svky värsta avarter?!
      Antony

      Radera
    5. http://www.dagen.se/debatt/smartfylld-dod-mot-guds-vilja-1.752963

      En debattartikel enligt "guds vilja", dock helt utan bibelhänvisningar.

      Det mest okristliga jag någonsin sett en biskop skrivit.

      Radera
  4. "Allt står väl till!" Det är trots allt betydligt mer stuns i denna broderlandsutsaga än det kväde som gråmitran efter stor vånda och lång betänketid fick ur sig vid kyrkomötets inledning nyligen: "Det var inte bättre förr!" Har broder Dag någon uppfattning om det kan finnas en gemensam tråd mellan de bägge?

    SVT rapporterar idag om att Linköpings stift och Region Östergötland får pengar för ett EU-projekt om pilgrimsvandringar. Dessa har nu sedan sv”k” tog sig an dem förvandlats till en i det närmaste helt profan företeelse (i Stockholms tunnelbana affischerar man sommartid om pilgrimsvandringar som ett sätt att "finna sig själv").

    Projektet ska bland annat undersöka "om det ökade intresset för pilgrimsvandring också kan bidra till större tillväxt och ökad besöksnäring". Vilken sv"k":s del är framgår inte. Man får anta att man som brukligt hänger med på ett hörn för att se om något händer. Den nya profana prägeln stämmer annars rätt bra in i den övriga spretiga eventfloran: "Pilgrimsvandringar riktar sig numera inte enbart till troende."
    Som konfirmandlärarn sa: “Tro på vad du vill eller tro inte alls!” /John

    http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/eu-pengar-till-pilgrimsvandringar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ute med oss. Vi tjänar Mammon, så fort han (?) ber oss. Vi kallar det relevans och slickar i oss omvärldens högst temporära beröm.
      Deppigt.

      Radera
    2. "Pilgrimsvandring" har verkligen fått en helt ny, postkristen, innebörd hos Svky. Det är också ett av många exempel på Orwellianskt "newspeak" som Svky ägnar sig åt!
      Antony

      Radera