onsdag 26 augusti 2015

Städa vindskontoret

Någon vind med kontor att städa har jag inte, så jag sätter en allegorisk rubrik i tanke att det faktiskt finns många vindskontor att städa från det som är feltänkt.

Jag har nog alltid tänkt att om vi sätter ord på det som håller på att gå fel, så kommer kyrkfolket att fatta och reagera. Och fattar inte kyrkfolket, fattar vanligt folk. Och självfallet finns det många präster, diakoner och andra kyrkoarbetare som ser att Svenska kyrkan styr ut i omöjligheter. Några kommer i det längsta att hålla fast vid sin föreställningsvärld, men det lilla fåtal som vill göra om Svenska kyrkan och slipa bort efterföljelsens alla kanter, kommer i tidens längd inte att få några efterföljare av ett enkelt skäl:
De bygger inte församling.
De sitter på kontor eller blir domprostar och biskopar med mediautrymme.

Jag menar, ta KG Hammar som exempel. Som ung präst fann han det inte vara meningsfullt att bli församlingspräst. Han blev prästutbildare i stället! Och så statlig utredare, domprost, biskop och ärkebiskop. Som sådan var han cyniskt nonchalant för att inte säga slarvig när han hade att hantera byråkratin i Kyrkans Hus. Han viftade bort det han nog trots allt uppfattade som svårigheter. Det betyder att han lät andra ta i frågorna. Det var inte riktigt bra men ingen stor sak i det. Systemet kommer ju ändå att implodera.

Det gör det om vi ser till gudstjänster och kyrkogång. Men städa nu undan vindskontorets tankar att just gudstjänst och ett gudstjänstfirande folk skulle vara grundbultar. Vi har fått något nytt. En verksamhetskyrka med verksamhet i veckorna och den drivs av kyrkoarbetarna. De är - och detta är min poäng - helt nöjda med det arbete de utför. De menar att det ska vara en alert producentorganisation och en lika alert påverkansorganisation. De driver den och cashar in. De har fattat att de moraliska frågorna kommer högt på agendan. Parfymfritt eller rökfritt lika (Kyrkomötesmotionerna 2015:9 och 2015:23). För detta behövs inget kyrkfolk, som vi trodde när vi talade om folk i kyrkan. Det kan vara mycket glest på söndagarna allt medan vardagsverksamheten blomstrar. Och det gör uppenbarligen ingenting att den kristna förskolan på Terra Nova särskilt framhåller att barnen käkar utan bordsbön och att personalen kan vara ideologisk indifferent, hur nu detta faktum formulerades. Riktigt varför förskolan ska kallas kristen, kan en gammaltroende inte fatta men då återstår operation Vindsröjning. För det gamla uttjänta tankegodset ska läggas i cointainer och fraktas bort. Som farligt avfall, kan man anta. Alls inte för recycling och återbruk.

Som vanligt på senare tid är jag ute efter det helt logiska.
KG Hammar fick kanske inga efterföljare men han beredde vägen för andra som kunde göra annat på lite olika sätt, allt annat än bygga församling. Jag skriver inga namn här, ty de äro många.
Det som nu lagas ihop för Svenska kyrkan är inte en anrättning de onda kokar. Den kokas av de välvilliga. Det är vi andra som av de välvilliga inte bara definieras som illvilliga utan verkligen är detta. Varför? Därför att vi vill något annat och detta andra hotar hela Svenska kyrkan som apparat och näringsfång. Städa vindskontoret från dina föreställningar och fatta hur de dissiderande uppfattas och måste uppfattas.

De välvilliga har läst de gamla religionssociologiska undersökningarna. Gudstjänst och Jesus är inte det svenska folket skattar högst när det handlar om Svenska kyrkan men socialt arbete och arbete bland barn och gamla är viktigt. Då skaffar vi oss trovärdighet genom att ägna oss åt sådant och så bygger vi upp en organisation för kommunikation så att alla får veta hur bra Svenska kyrkan är. Eigenlob stinkt - men inte här!

Det finns ett kommunikationsproblem att fortsatt hantera.
Svenska folket gillar inte en politiserande kyrka så nu gäller det att få folk att fatta att Svenska kyrkan ägnar sig åt politisering i god mening därför att allt är poiltik. Det har de välvilliga lärt sig säga, inte tänkt ut själva. Men när det är så med politik, kan man ta resurser för att annonsera lite på det temat.
Mottagarna betalar för en information mottagarna inte efterfrågat om något som mottagarna sagt sig inte vilja.
Kul, kul. Men självfallet moralistiskt högtstående på det sätt som bara nihilister kan konstruera det moraliskt högstående. Ni börjar kunna hur det går till. Om inte, får städningen av vindskontoret intensifieras. Ni har inte slängt tillräckligt mycket av det gamla. Gör om, gör rätt!

Vad ska den för städning ohågade göra? Fatta!
Under årtionden har omgörningen av Svenska kyrkan varit igång. Inte alldeles särskilt medveten. Ideologier kan ha formulerats rätt omedvetet för att svara mot en verklighet som inte kan hanteras, den att svenska folket kanske till sist inte är så kristet, att barn döpts till föräldrar som efterfrågat något annat än dopet till döden och som alls inte snappat talet om synd (och därmed inte heller talet om nåd). Många vuxna fick aldrig något utbildning värd namnet när det handlar om vad kristen tro är - skolans undervisning blev som bäst undervisning i religionskunskap och konfirmationsundervisningen räckte uppenbart inte till. Församlingarnas teologiska vuxenundervisning ligger mestadels för fäfot - eller är det något jag missat? Och så firas inte längre gudstjänster alls i den utsträckning som var för bara några år sedan.

Jag vaknade tidigt en morgon. En av hundarna tryckte sig mot min rygg och sov gott så, drömde nog, för det röck i den lilla hundkroppen. Jag ville inte väcka hunden så jag flyttade mig inte. I dvalan tänkte jag på präster och kantorer. När det nu är färre gudstjänster, har deras tjänster förändrats? Har kantorer sparkats? Har tjänster inte återbesatts? Och vad gäller då vaktmästartjänster? Gör präster mindre nu än för några år sedan? Jag kom inte fram till något svar. Hunden vaknade, krafsade med sin tass på mig, jag låtsades sova och då la sig hunden igen. Bredvid mig på kudden. Då insåg jag att det var lika bra att gå upp och läsa tidningarna. Men vilket är svaret, om min fråga i dvalan har fog för sig?  Har den präst rätt som sammanfattat sin situation efter stordriftsinförandet: "Mindre ansvar och högre lön" -?

I går kväll slogs jag förresten av en tanke.
Det är gott om präster som gärna vill lösa ett problem, men få präster som vill lösa Problemet.
Varför? Det första låter sig göra rätt enkelt, trots allt.
Det andra kräver analysförmåga och handlingskraft.
Samt städning av vindkontoret.

39 kommentarer:

  1. K G Hammar har enligt wikipediaartikeln om Marcus Borg skrivit förordet till den svenska översättningen av hans bok "Kristendomens Hjärta". Världen är liten.

    SvaraRadera
  2. För den som undrar: här är den mediala klockringningen efter Marcus Borg.
    Hur sympatisk, kunnig och ödmjuk som helst, lyckades han ytterligare vränga till den allmänna bilden av vad kristen tro handlar om.Inget kul bagage på den Yttersta Dagen... fm

    SvaraRadera
  3. "Fatta!" skriver Dag. "Fatta, bed och arbeta" skulle jag hellre vilja säga. Insikt och en HÄNGIVENHET i både bönen och arbetet.
    ÖB Olof Thörnells order av den 18 januari 1943 förtjänar att upprepas: ”Varje meddelande om att motståndet skall uppges är falskt!” I den lilla folkförsvarsskriften "Om kriget kommer" från samma år kan man få instruktioner för den mentala vindsstädningen: "Varje [väpnat] angrepp mot vår frihet skall mötas med beslutsamt motstånd… Sverige vill försvara sig, kan försvara sig, och skall försvara sig! Motstånd skall göras ständigt och i alla lägen. Det är på Dig det beror – Din insats, Din beslutsamhet, Din vilja att överleva. Vi ger aldrig upp! Varje meddelande att motståndet skall uppges är falskt… Fienden vill bryta vår försvarsvilja inte bara med vapenmakt utan också med psykologisk krigföring… var på Din vakt mot fiendens propaganda… Den syftar till att bryta vår motståndskraft, och den arbetar med alla tänkbara medel… Ingen del av vårt land skall uppges utan hårdnackat motstånd... Delta inte i propaganda mot Sverige. Motarbeta den istället. Det är landsförräderi att gå fienden tillhanda!"
    Mikael Löwegren

    SvaraRadera
    Svar
    1. OK! Vad tänker f MIchael Lövegren göra? Det räcker inte att personligen "inte ge upp". Vad betyder, konkret, "hårdnackat motstånd"? Hur ser motoffensiven ut? Ska ni komma någonstans måste ni t.ex. synas mera än nu. Hur tänker ni det? Givet hur SveK nu är konstruerad är det avgörande att få allmänt positivt gehör.
      fm

      Radera
    2. Storsamling på måndag och tisdag. an

      Radera
    3. Min namne Liljeström frågar vad jag tänker göra. Det korta svaret är frontförkortning. När man på grund av bristande kraft - andligt och personellt - inte kan göra motoffensiv, måste man frontförkorta: bygga församling kring ordet och sakramenten, och bygga nya nätverk av präster (kanske också församlingar).
      Jag kan inte se någon annan väg att gå. Vart och hur långt den bär: ho vet? Man har bara att urskilja vad JAG ska göra NU; resten är verkligen Guds verk.
      Jag har alltså inga grandiosa planer, ingen har ännu skrivit den nya Kyrklig Förnyelse som kan samla upp och ge riktning. Men jag tänker mycket på Hes 37 och de förtorkade benens dal: det måste till är NYTT kött på GAMLA ben.
      Mikael Löwegren, Ryssby

      Radera
  4. Det har pratats mycket, inte minst på denna blogg, om att politiken har förstört kyrkan. Men hur är det med det omvända? Hur mycket har inte politiserande teologer förstört politiken? Är kyrkan ett bra moraliskt samvete, eller hade de politiska besluten blivit bättre utan den moraliserande kyrkan i bakgrunden?

    Jag minns inte vad KG Hammar sa, trots att jag hörde hans talrika framträdande i TV-sofforna. Han gav ett "intellektuellt" intyck, framstod som en knepig personlighet, helt enkelt.

    Sedan bläddrade jag i hans bok "Jag har inte sanningen. Jag söker den". Borde han inte ha funnit sanningen (Jesus) innan han blev prästutbildare och ärkebiskop? Men nu förstår jag varför det finns så många usla präster sedan den tiden.,

    Men vad som framför allt slog mig, var en ärkebiskop som inte hade klarat diskussionerna med ateisterna i Akademiska klubben. Han försöker smita från frågorna genom att tjata om sitt eget "inre", som om han själv vore gud.

    SvaraRadera
  5. Till BloggarDag och de som delar bland andra HH:s beskrivning av Svenska kyrkan:

    -Faktiskt har ännu ingen kommentator på bloggen - efter min tidigare utkastade fråga - förnekat nämnda signaturs ideligen återkommande totala svartmålning av Svenska kyrkan. Nej, menar någon, den är korrekt och sann.

    Jag blir både häpen och ledsen men konstaterar samtidigt att ingen trots detta har ifrågasatt bloggpappans mångåriga engagemang på ledande poster i kyrkan. Inga uppmaningar till honom att hoppa av det påstått murknande bygget! Inga ifrågasättanden av det, som han håller på med!
    Svenska kyrkan näst intill demoniseras, förtalas, dras i smutsen nästan dagligen på denna blogg.

    Inlägget ovan från bloggaren är också ett talande exempel på att denne ser ned på sin huvudman och inte har mycket till övers för honom. Kyrkan har ingen framtid, ty kyrkan bygger inte församling, sammanfattas omdömet från KM:s ålderman.

    Vi har läst det förut: kyrkan bygger inte församling.
    Då infinner sig förstås den logiska frågan, som härmed ställs till bloggaren, vilken i sina ledande roller i denna kyrka har haft oräkneliga tillfällen att ge besked:

    -Hur, bäste BloggarDag, skall Svenska kyrkan gå tillväga för att bygga församling?
    Frågorna är flera i anslutning till denna:
    -Skall KM utarbeta en plan, ett program?
    -Vad skall stiftsstyrelser och dito fullmäktigeförsamlingar göra?
    -Och vilken blir den lokala församlingens roll? Prästernas, de förtroendevaldas, osv, osv?

    Alltså, bäste bloggare, låt oss äntligen ta del av det konstruktiva receptet för hur församlingar skall byggas. kyrkan bli stark och levande igen och i praktiken allomfattande hela folket?
    -Skriv, tala, dokumentera, repetera!
    Men låt oss få smaka den goda cigarren!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här måste föreligga någon missuppfattning. Om församlings yggande har jag ju skrivit i artiklar och böcker. Det är bara att be sockenbiblioteket ta fram. Och då kan man kanske också be att få fram kyrkomötesprotokoll, där finns väl en del. Samt i de satsningar jag försökte initiera när jag satt i den dåvarande kyrkostyrelsen och dess au. Nog har jag gett besked om vad som bör göras.

      Vill man ta del av vad andra skrivit kan man läsa Gunnar Rosendals Kyrklig förnyelse, i sin tredje upplaga denna månad (Gaudete) eller beställa Pastoralen från Artos, den som just satts samman. Den första utgåvan är slut sedan länge men här finns nu en uppdaterad bok.

      Radera
    2. BOD: Ditt ifrågasättande av uteblivet ifrågasättande av "bloggpappans" engagemang i Sv.ky är på sitt sätt begripligt utifrån den verklighetsuppfattning du har. Icke desto mindre blir frågeställningen helt felaktig eftersom verklighetsuppfattningen är fel.

      Om främmande personer skulle göra intrång i min lägenhet och hävda att den nu är deras, och att om jag inte kan acceptera det får jag flytta ut, så är jag förvisso i min fulla rätt att hävda att det inte är jag utan de som är på fel plats och skall lämna lägenheten. Inte ens om de främmande skulle genomföra en demokratisk omröstning, och komma fram till att de genom absolut majoritet kommit fram till att lägenheten är deras, skulle någon skyldighet att flytta föreligga mig.

      Kyrkan är i grunden ingen demokratisk organisation i den bemärkelsen att dess medlemmar har helt oinskränkt beslutanderätt. Kyrkan tillhör i grunden Kyrkans Herre och de medlemmar som inte respekterar det Kyrkans Herre tydligt uttryckt i sitt Ord har redan principiellt lämnat Kyrkan och borde då vara ärliga nog att också ta de praktiska konsekvenserna av detta steg. Det är med andra ord inte Dag, och andra, som vill följa Kyrkans Herre i allt som är skyldiga att lämna Kyrkan.

      Att säga att "bloggaren ... ser ned på sin huvudman" är också helt felaktigt eftersom Dag ser en Annan än Svenska kyrkans ärkebiskop, eller andra personer i ledande ställning, som sin Huvudman. Ef 5:23b
      /Per H

      Radera
    3. Den ende som skall vara svenska kyrkans huvudman är Kristus ingen annan och inget annat. Ekumeniskt tillhör vi samma Kyrka som korintförsamlingen, fromhetsmässigt finns även många likheter med dess mångfaldiga problem. Även vi måste lära oss att ta till oss aposteln Pauli ord: Jag har trolovat er med en enda man Kristus. Varför skulle vi annars sjunga: Gläd Dig Du Kristi brud?

      Radera
    4. Nämn gärna vilken församling du tänker på och hur gudstjänstlivet ser ut där, vilka huvudsaker som lyfts fram i undervisning och hur man prioriterat i budgeten för att fler ska kunna leva i sina dop. an

      Radera
  6. Hjälp!
    En moralisk fråga de välvilliga för fram är frågan om alkohol i nattvardsvinet. Vår församling är på väg att införa druvjuice eller avalkoholiserat vin.
    Jag funderar på om detta är att bryta mot Jesu instiftelse.
    Dessutom ger det mig ingen glädje eller fest.
    Vad skall / kan jag göra ?

    Komminister

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är att bryta mot Jesu instiftelse att inte använda vin. Enligt Jesus är den anbefallda åtgärden att ta sig tillvara för falska profeter. Sök i stället upp en bibeltrogen församling!

      Jakob Fjellander
      www.luk.se

      Radera
    2. Frågan dryftas emellanåt, med stor lärdom och stort engagemang, i SPT. Frågan är dock om instiftelsen måste vara så strikt bunden som där ofta hävdas. Jesus hade förvisso inte avalkoholiserat vin vid måltiden den natt då han blev förrådd, men heller inte Madeira - och han talar om det som vinstocken ger.
      Kh på landet

      Radera
    3. Om det inte uppfattas som alltför grandiost skulle jag vilja hänvisa till min egen essä 'Han tog ett bröd' i den nyutkomna boken "Bortom protestantismen" (Artos förlag). Där försöker jag i varje fall ta något slags helhetsgrepp på frågan om bröder och vinet i Herrens måltid.
      Mikael Löwegren

      Radera
    4. Är inte det prästens ansvar?
      Eller är det kyrkoherden som beslutar eller kyrkorådet?
      Jättekonstigt att inte tjänstgörande präst ensam ansvarar för vad som sker i gudstjänstrummet under mässan.

      Radera
    5. Det är att bryta mot Jesu instiftelse och mot Svensk kyrkans hela tradition. Den isolering, som Gustav Vasas Sverige utsattes för internationellt, leddet till och från till en brist på nattvardsvin, som i februari 1564 ledde till en öppen strid mellan biskoparna. I april 1565 ingrep riksdagen till stöd för ärkebiskopen, som menade att saknades vin skulle nattvarden inställas. Mig veterligt är detta Katolska kyrkans linje än idag. Detta visar hur nära den lutherska kyrkan i Sverige har stått Katolska kyrkan, och jag tvivlar inte ett dugg på att den Svenska kyrkan, som jag döptes i, hade haft nattvardsgemenskap med Katolska kyrkan idag, om inte utvecklingen i Svk hade gått helt fel under de senaste decennierna.

      Varken kvinnoprästfrågan eller homoäktenskapfrågan är de största ekumeniska hindren, utan det är skändandet av det allra heligaste sakramentet i Sveska kyrkan idag. "Nattvarden är till frälsning eller fördärv", står det i Luthers katekes. Och jag har personligen upplevt fördärvet med nattvardsfusket, den troligen största katstrofen i mitt liv. Det som var avsett som gemenskap mellan alla kristna, blev till osämja.

      Vin är en alkholhalig dryck. Däremot spelar alkoholhalten ingen roll, om det bara är naturligt vin. Druvjuice har aldrig blivt vin, och avalkohliserat vin är fördärvat vin. Alkoholhalten är minst 0,5 %, och det räcker för att en s.k. nykter alkholist ska få återfall.

      Kompromissvilja tycks saknas helt hos nattvardsmotståndarna, ty jag har flera gånger fört fram förslag om särkalkar, där den som vill bara får rent vatten i stället för vin. Varför inte? Vinet blandas ju ut med vatten, när nattvarden konsekreras Invädningen har varit att den, som har alkholproblem, skulle få svårt att dölja detta vid användning av kalkar med olika innehåll Ynkligt.

      Att man sålunda vägrar tillmötesgå oss, som tror på nattvardsundret, och att man kan bli hånad för sin tro på detta, visar att det finns ingen religionsfrihet i dagens Sverige.

      Jag har aldrig varit kvinnoprästmotståndare, och önskar att det funnes en kvinnlig motsvarighet till Missionsprovinsen. Sista gången före det långa kyrbesökuppehållet, som jag fick riktig nattvard i Svk, var prästen en kvinna. Första gången jag fick riktig nattvard i Svk efter de långa uppehållet var hos Missionsprovinsen. Det var förvisso på riktigt, men jag saknade den speciella atomosfären i stora stenkyrkor.

      Det handlar inte bara om vinet. Hur ska man kunna lita på en präst, som i predikan före nattvarden säger att det inte är på riktigt, att det inte är Jesu kropp och blod. Jag vill inte bli begravd av en präst, som inte tror på sina egna ord när han /hon säger "Gud skall uppväcka dig på yttersta dagen". Det är detta löfte som får mig att betala avgift till Svk.

      Jag tycker nog att högkyrkligheten har fokuserat lite fel, när man (nästan) bara pratar om prästämbetet och äktenskapet. Jag bryr mig numera inte om vem andra gifter sig med, så länge ingen tvingar mig att gifta mig med en annan man. Och jag bryr mig inte heller om vad som finns i andras nattvarskalkar, om det bara är konsekrerat vin i min.

      Så länge jag slipper påtvingad solidraritet med gamala fyllon, som har bytt rännstenen mot predikstolen. För det lär ju vara från avfälliga präster, och inte från de politiskt valda ledamöterna,.som nattvardsfusket ursprungligen kommer. Varför ska de bli just präster, och inte lokförare eller piloter?

      Ett symtom på "alkholsjukdomen" (som inte är en sjukdom i medicinsk mening) är att alla andra måste rätta sig efter den "sjuke". Alla andra sjuklingar får ju ta konsekvenserna av de funktionshiner som de har drabbats av på grund av sjukdomen.

      Radera
    6. Svara att det inte är möjligt att fira nattvarden utan rktigt vin. Om där sedan finns folk som tror att det är bättre med/beror av alkoholfritt, och tjänsten skulle hänga på det, ordna en extra kalk men fundera på vilka distributionsord som är sanna. En gammal tröst är att en sann gestalt kan vara bättra än två dåliga.an

      Radera
    7. Så du menar att den första lutherska ärkebiskopen i Sverige och därtill hela Sveriges dåvarande riksdag, och alla generationer präster och lekmän i Svenska kyrkan (med undantag för dem som under 1800- och 1900-talen lämnade för andra protestantiska samfund) hade fel? Betalar inte dessa frikyrkosamfund, med minskande medlemstal idag, tillräckligt höga pastorslöner? Varför stannar de annars i Svk, när de inte delar sin kyrkas tro? Och om de nu anser sig ha gjort stora teologiska upptäcker, varför låter de inte oss lekmän konsekrera nattvarden? De låtsas ju vara något som inte en de själva tror att de har, låtsas ha en gåva som de själva inte tror att de har. De ljuger.

      Nu hånas vi troende i Svk:s lära, som vi är uppvuxna med - för att vi - enligt falskvittnarnas utsago - skulle fästa oss vid aloholhalt och vinsort. Vad man kom fram till under 1500-talet var att vinet inte kunde ersättas med vare sig någon alkholfri dryck ELLER någon annan alkoholhaltig dryck.

      Radera
  7. Apropå vindsstädning:
    I våra trakter cirkulerar begreppet "dö-städa", dvs det en gammal ibland gör inför den sista tiden, så att de efterlevande inte ska få för mycket att röja med.
    Kanske är det något i den stilen som antyds i detta inlägg?

    LG

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren27 augusti 2015 07:41

      Proffsiga döstädare är ständigt beredda på att slutet är nära. De är noga med vad de lämnar efter sig (man vill ju inte skämmas) och de ger tydliga instruktioner om nycklar och testamenten, likväl som de har klargjort riktlinjer för begravningsordning och donationer av både medel och kroppsdelar. För, som de säger; - Det ska inte finnas några oklarheter.

      Kunde ju vara ett föredöme för städpatrullen.

      Radera
  8. Jag fasar vad arbetet med barn och gamla kan leda till... om det nu inte är sann kristendom som sprids. Det du beskriver får mig att tänka på:

    13När nu den gudlöse Jason, den falske översteprästen, överskred alla anständighetens gränser, ledde det till en sådan entusiasm för allt grekiskt och en sådan spridning av de utländska sedvänjorna 14att prästerna inte längre brydde sig om sin tjänstgöring vid altaret. I förakt för templet och utan tanke på offren intresserade de sig bara för att få del av de lagstridiga gratisförmånerna på arenan, så snart gonggongen kallade. 15Det som för fäderna varit ärofullt betraktade de som värdelöst, men de grekiska utmärkelserna fann de åtråvärda. (2Mac4:13-15)

    Guds frid
    Ann-sofie Kassberg

    SvaraRadera
  9. Råkade idag bläddra i en några månader gammal GST och fann då en artikel av Pecka Heikkinen där han citerar ett bibelord väl värd att begrunda. Det är orden " Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det".

    Ja, domprosten i Stockholm skulle väl om det inte passar honom på läppen hävda att det är ord som apostlarna lagt i Jesu mun ? Frågan är bara -med sådana resonemang- Vad blir det kvar att tro och lita på?

    Ja, jag svarar att då blir kvar- enbart vad tidsandan finner för lämpligt och förr eller senare finner han inget lämpligt- dvs inget alls och det man får är en annan bibel-en annan lära och man kommer att tala om den prekristna tiden-den kristna tiden och den då aktuella tiden som den postkristna.

    Hur har det överhuvudtaget kunnat bli möjligt att ha inom SVeK högt uppsatta potentater som förnekar den kristna tron ? Potentater som kommer med en annan lära -som beskyller apostlarnas för att vara förfalskare, lögnare och påstår sig veta bättre än vad Kyrkan plikttroget bevarat under 2000 år?

    Ja, det enkla svaret är att SVeK inte erkänner bibeln som sitt rättesnöre. Att de framgångsrikt undergrävt apostlarnas auktoritet och visserligen inte ännu vågat säga att Jesus tagit fel men man har då tagit till det enkla. Så har inte Jesus sagt- så kan han inte ha menat- det är bara vad apostlarna självsvåldigt predikat och / eller bara missuppfattat?

    En Kristen Kyrka? Ja enligt vår egen dr Eck
    //HH

    SvaraRadera
  10. BloggarDag, Per H och Thomas Andersson,

    -Det är nog dags att uppdatera påstådda förslag till församlingsbyggen från bloggaren, som i sammanhanget också hänvisar till Gunnar Rosendals tankar - en respekterad kyrkoman verksam för flera decennier sedan. Varför inte nu och här kortfattat i punkter upprepa förslagen, så att alla läsare får se om, och i så fall hur, realistiska de är?
    Högkyrkligheten har faktiskt haft lång tid på sig att bygga församlingar, men mig veterligt har den inte lyckats. I så fall skulle ju Svenska kyrkan blomstra i särskilt de två stift, där denna lilla teologiska minoritet i kyrkan är starkast: Göteborgs och Växjö.
    Tills dess att bloggaren konkretiserar sitt församlingsbygge tvingas vi därför att beteckna hans ord som bara ord. tråkigt men sant.

    Vad gäller de andra nämnda, Per H och Thomas Andersson är naturligtvis den förstnämndes jämförelse mellan kyrkan och hans bostad bisarr. Jag måste påminna både honom och Thomas Andersson att bloggarens huvudman i juridisk bemärkelse är Svenska kyrkan, dess organisation, vilken också är demokratiskt styrd. Förstår inte mina kritiker att det itne går att försvara varje angrepp på huvudmannen med att bara Herren är kyrkans huvudman, och att den som förtalar, smutskastar, bär sig illa åt mot kyrkan skall kunna göra detta opåtalt genom att alltid hänvisa till Kristus?
    Men jag märker gånmg efter annan i högkyrkligheten denna nonchalans mot kyrkans organisation och KO. Om jag som församlingsengagerad exempelvis stjäl pengar från församlingen, begår jag ju ett brott och döms efter att ha svikit min huvudman. Huvudman är alltså kyrkans församling. Bloggarens huvudman är alltså Svenska kyrkan centralt.
    Skall det vara så svårt att erkänna detta?

    Intressant är nu också den uteblivnas kritiken från doakören mot Dag för dennes ständiga ifrågasättande av den kyrka, där han har en ledande roll.
    Körmedlemmarna vill tydligen inte att han skall lämna kyrkan utan vara kvar och fortsätta att kritisera sin - just det1 - huvudman.

    I sanning märkligt! Underliga är förvisso Herrens vägar. Ibland också högkyrklighetens!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bengt-Olof, försvarar du dem som kämpar för en annan tro än apostlarna? Då skulle du också ställa aposteln Paulus vid skampålen som utalar sitt anathema över dem som försöker komma med ett annat eller nytt evangelium fast det inte finns något sådant evangelium. Om du någon gång skulle läsa någon av Marcus Borgs böcker. Kanske Kristendomens hjärta, och jämföra den med svensk luthersk teologi (folk och högkyrklig) ser du tydligt skillnad mellan J A Eklund, Gunnar Rosendal Dag Sandahl å ena sidan och Marcus Borg å den andra. Kämpa i stället för den tro som en gång har överlämnats åt de heliga istället för att försvara en organisation (det du kallar huvudman) som ändå kommer att gå i graven och upplösas.

      Radera
    2. Om SvK är Dag Sandahls huvudman så är Sveriges Riksdag Jimmie Åkessons huvudman.
      Skulle då inte Jimmie Åkesson i demokratisk anda kunna få opinionsbilda i frågor han tycker leder till fördärvet?
      Spyr inte Jimmie Åkesson mer galla över Sveriges styre än vad Dag Sandahl spyr över SvKs?
      Varför ens ha en demokratisk process om det ska uppfattas illojalt av de invalda att kritisera fattade beslut och verkställandet?
      I hur illojalt var det då inte av de biskopar som reserverade sig i Läronämnden 2009?
      När får vi se Hr. Dike kritisera dem lika hårt för sin illojalitet?

      Radera
  11. Nåväl, då vet jag att min ordproduktion bara är - ord. Det hade kunnat göra mig ledsen men jag försöker ta mig samman. Det kanske inte är fel på det jag skrivit. Det kan ju vara så att Bengt Olof Dike inte läst utan vill ha en Reader's Digest. Det får han inte. Han hör till dem som verkningsfullt har jagat högkyrkligheten, förtagit arbetsglädje, missförstått, misstänkliggjort och nu ska triumfera över att all möda inte ledde till något.
    Pratet om Svenska kyrkan som min huvudman "centralt" är felaktigt. Jag står under ett domkapitels tillsyn annars är det pension som betalas ut och jag är den friaste av alla människor. Om kyrkokritiken? Dikes tanke är just den romersk-katolska hierarkins kritik av dr Luther och de evangeliska när det begav sig. Vad ska Dike fira år 2017?
    Vad om den imploderande Svenska kyrkan? Tja, ska man nödvändigtvis ha ett boktips på en bok att inte läsa /eftersom man inte gitter/ är det boken från förra året, Inget för någon. Jag kan ompröva och sammanfatta den för Dikes skull: Det här håller inte längre.
    Men jag medger att jag överraskas av att sönderfallet samtidigt äger rum på så många håll.

    SvaraRadera
  12. Var BOD har sin lojalitet- det vet vi . Det framgår tydligt av såväl senaste inlägget som alla tidigare . För honom är SVeK en organisation som inte får kritiseras och vars ledamöter bara har att visa lojalitet mot fattade beslut även om dessa beslut går emot stadgarna. (Det tom utan att då formellt ha ändrat stadgarna.) Det är ganska fantastiskt och sannolikt bara möjligt i en organisation som SVeK .

    Nu visade t ex Peter T hur orimligt ett sådant resonemang är. Jag skulle vilja påpeka en annan sak. Om man nu som BOD anser att SVeK är en organisation där den formelle huvudmannen är utan betydelse- dvs Kristus och den som vi andra förgäves påpekar att vi har att lyda och vars stadgar vi inte har mandat att ändra om vi vill göra anspråk på att vara en del av Kristi Kyrka på jorden. Ett påpekande som väl vilken normalt funtad människa som helst skulle medge är inte bara rimligt utan det enda tänkbara.

    Även om vi andra skulle acceptera Dikes resonemang vilket jag inte gör så är exemplet med hans försök till juridik inget klarläggande som han tycks inbilla sig. (Där handlar det om det triviala- ge Kejsaren vad Kejsaren tillhörer och Gud vad Gud tillhör).

    Nej, även om vi ser SVeK som vilken profan organisation som helst och SVeK är i dag en i stort sett profan organisation med en ytlig, mycket tunn fernissa av kristendom. Ja så tunn att den på många ställen helt har flagnat av. Oavsett om vi nu skulle acceptera att se SVeK som en sådan organisation så har BOD en helt främmande syn på var lojaliteten hos de styrande då skall sitta.
    Det är som om det vore ett självändamål som skulle uppmuntras att ledarklicken i t ex en fackförening först och främst ser till sina egna , dvs styrelsens intressen och inte medlemmarnas , de som med sina avgifter betalar och försörjer styrelsen.

    BOD agerar som om det vore illojalt av den styrelsemedlem i t ex just en fackförening som reserverar sig mot beslut som enbart gynnar honom och hans kolleger men utarmar de som bekostar hela styrelsen.

    Nej, det vore inte illojalt -det vore rakryggat men i en fackförening ser vi aldrig något sådant ty den har inte ens någon ytlig fernissa av kristendom att ta hänsyn till utan skulle direkt göra sig av med en sådan besvärlig styrelseledamot.

    Inom SVeK med sin tunna ,flagnande fernissa av kristendom är det lite besvärligare, därför kan vi ännu se lite rakryggat beteende av enskilde ledamöter men vi ser också hur det blir svårare och svårare. Fernissan flagnar mer och mer - snart finns nog ingen kvar och då har vi bara BOD:ar kvar- men då heller ingen kyrka värd namnet alls- framförallt ingen Kristi Kyrka

    SvaraRadera
  13. För den som eventuellt undrar. Jag glömde signaturen "HH" i inlägget ovan 07:19 den 28:nde augusti
    Misstänker att de flesta kände igen mitt sätt att skriva men om nu ngn skulle tvekat. Ja det var jag

    //HH

    SvaraRadera
  14. BloggarDag, Thomas Andersson, Peter T och HH,

    -Låt mig först notera den fortsatta avsaknaden av recept för församlingsbyggen; jag hade annars med glädje läst ett sådant, ty även jag önskar av hela mitt hjärta levande, framåtsyftande och synliga församlingar i Svenska kyrkan. Men jag tror på fullt allvar att bloggaren har svårt att i dag skriva ut ett konstruktivt recept. Som jag skrev saknas ju resultaten.
    Dock har jag inte jagat högkyrkligheten, bara erinrat om att den inte kan fortsätta sin ökenvandring och bara klanka på Svenska kyrkan. Jag har konstaterat att dess hållning i kvinnoprästfrågan är oframkomlig i dagens Sverige, men jag har även betonat att högkyrkligheten har enormt goda och kvalificerade prästresurser och att jag faktiskt i en eller annan fråga också delar dess ståndpunkt. Bloggarens kritik är därför onyanserad.

    Till Thomas sägs att jag kämpar för den kristna tron, den som är vår kyrkas, som är Din och min (ja, faktiskt skriver jag detta, därför att varken Du eller någon annan på detta kommentarsfält kan leda i bevis att Svenska kyrkan ej är en kristen kyrka).
    Peter T försöker med en jämförelse förneka - liksom bloggaren, dock med annat argument - förneka huvudmannaskapet, vilket jag annars tyckte mig kunna bra exemplifiera tidigare.
    Men såväl i de nämndas texter som - var annars? - i HH:s uppenbarar sig alltid en nedlåtande, dömande, utdömande attityd mot Svenska kyrkan. Dess undergång spås nu igen av någon.
    Detta är smärtsamt att läsa, en ovärdig hållning, tycker jag. Syftet är mig också obegripligt; om vi inte har Svenska kyrkan -vad skall vi då ha, vad kan ersätta vår kyrka.

    Det finns ingen vilja i kommentarerna att hjälpa kyrkan, ingen vilja att dra strå till stacken. Det kan väl inte vara huvudsaken för en framträdande företrädare för kyrkan, i en ledningsposition, att ideligen dödförklara huvudmannen! Den som sitter i den positionen har, hävdar jag, ett ansvar för att ge konstruktiva bidrag i syfte att stärka kyrkan, bygga dess församlingar, för att erinra om en aktuell sak. Ständiga litanior om huvudmannens undergång tjänar ingen.

    Jag är helt övertygad om att ovannämnda kvartett skulle kunna uträtta mycket för kyrkan -om viljan, engagemanget och framsynen funnes.
    Varför trampa vatten, när det finns fast mark att bryta in i?
    Välkomna!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  15. I kvartetten skulle alltså jag inga.

    Ja, jag skulle ge allt för kristi Kyrka men det innebär något annat än SVeK.

    Jag har och även andra påpekat vad som krävs. En medicin mycket bitter och som därför inte SVek eller dess Eck:ar är beredd att ta.

    Jag känner mig som den obetydlige som efter bästa förmåga försöker bevara öarna av Kristendom men inser att jag inget kan göra annat än att be och stödja dem som ännu kämpar aktivt. Själv är jag borta från själva slagfältet sedan länge och kan endast med futtiga ord och närvaro i kyrkbänkarna hos de ännu renläriga stötta.

    Så sent som igår fick jag höra att en omtyckt präst i ett av dr Eck´s härad . Ger inte närmare upplysning av privata skäl hade ombetts att predika i sin gamla kyka där han varit kyrkoherde innan pensioneringen. Han hade med glädje accepterat men blev nekad av de som nu styrde- alltså inte kyrkfolket,(bänknötarna).

    Anledningen. Han hade bevistat en Koinona tillhörande Mpr. (Man kan ju undra hur de visste detta-hade de själva bevistat koinonan? eller ...)

    Oavsett. Kyrkan fick hellre vara tom än att gamle ,omtyckte kyrkoherden fick predika i sin gamla kyrka.

    Det är utvecklingen-bara början- frikyrkor med allsköns föreställningar , dess pastorer prästvigs gladeligen, ateister ges venia osv,osv men "gammaltroende" ett nyytt utryck för att förringa det egentliga dvs apostoliskt troende utestängs . Detta även om kyrkfolket -bänknötarna ber om få höra Guds ord av prästen de har förtroende för.

    Nu funderar man istället-Göteborgs domkapitel- över hur man skall kunna avkraga de präster-pensionerade eller inte - som på något sätt aktivt stöder Mpr.

    Ja, Dike-vilka andra avser SVeK att avkraga och vilka andra anser du det berättigat att avkraga? Häxor var ju inte nog.

    HH

    SvaraRadera
  16. HH,

    -Vill Du göra en insats för Svenska kyrkan och därmed för missionen eller inte?
    Svaret kan ges med ett ord: ja eller nej.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  17. BOD
    Logik är inte din starka sida.Ej heller innantilläsning.

    Oavsett du ställer en fråga och knyter till detta ett påstående som du menar hör ihop vilket det inte gör och påstår sedan oriktigt att frågan kan besvaras med ja eller nej.

    För att här svara med antingen ett ja eller nej krävs att jag accepterar ditt påstående vilket jag omöjligt gör.

    Vill Du ha ett ja eller nej svar får du också formulera frågan så att den kan besvaras med ja eller nej eller hur är det "Har Du slutat att besöka Mpr?

    //HH

    SvaraRadera
  18. HH,

    -Jag konstateterar omedelbart, att svaret på min fråga är nej. Frågan var rak och enkel: vill Du göra en insats för Svenska kyrkan . . . men du försöker komma undan med en genomskinlig problematisering.

    Men nu vet jag och bloggens övriga läsare och kommentatorer, att Du inte alls och under inga omständigheter vill göra något positivt för vår mer än tusenåriga, landsomfattande demokratiska folkkyrka. Intet, platt intet, bara underkänna, döma ut och trampa den under fötterna!

    Men det är ju också ett slags besked, vilket kan jämföras med det som en förbipasserande bilist gör i stället för att stanna och hjälpa en annan bilist vars bil har fått punktering:

    -Jag fick ett erbjudande men tog det ej,
    vände ryggen till och sade nej, nej, nej;

    Kyrkan är under min värdighet att bistå,
    för den kommer jag aldrig att stå på tå;

    Att ödmjukt lyssna och verkligheten se,
    ställa upp och av mina resurser allt ge;

    nej, bort sådant om folkkyrkan kallar,
    -Aldrig jag kommer, mitt rop skallar!



    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  19. BOD,
    Svaret nej som du tillviter mig innebär alltså att du påstår att detta med att stödja mission är det samma som att stödja SVeK?

    Den kopplingenen får Du nog bara i ditt huvud och har ingen substans i verkligheten.

    Noterar att Du inte svarade på min fråga. Skall vi stressa upp den litet. Har Du slutat jaga Mpr´s präster. Ja eller Nej tack.

    //HH

    SvaraRadera
  20. HH,

    -Nå, hur vill Du då stödja missionsarbetet och/eller själv missionera?
    Helt uppenbart inte via eller i Svenska kyrkan, kan summeras.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  21. BOD,
    När och om SVeK bedriver en mission och denna är i överensstämmelse med Kristi missionsbefallning. Den dagen kan du räkna med mitt stöd vad det nu kan vara värt.

    För att den dagen skall kunna bli aktuell bör nog SVeK först se till att bli en Kristi Kyrka ty innan dess har den inget att missionera om och inget att lära ut. Heresier har vi nog av och det vill jag sannerligen inte bidra till att sprida.

    //HH

    SvaraRadera
  22. HH,

    -Nu är Du där igen: Svenska kyrkan är alltså ingen Kristi kyrka. Jag upprepar det åter, åter och åter: vad är kyrkan då?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera