måndag 7 juli 2014

Berufsverbot

Det var en egendomlig läsning att se hur texten las ut när det gällde att förklara vilka möjligheter jag har i Svenska kyrkan. Jag kan tydligen predika i vilken kyrka som helst i hela Svenska kyrkan. Det var inte kyrkorättsligt korrekt. Inte kyrkopolitiskt heller, för den delen. Somliga får då till det i sitt kyrkopolitiska hojtande, må jag säga. Jag har inte firat en mässa sedan den 23 oktober förra året. Jag har vid två tillfällen distribuerat. Kanske har jag använt någon annan del av prästeriets nådegåva men jag har inte döpt, inte vigt, inte begravt. Så är det. Förklaringen kan vara att det numera inte finns så stort vikariebehov eftersom det firas färre gudstjänster. Men ibland behövs vikarier, ser jag. Varför skulle man då välja en högkyrklig diskrediterad präst, en som om han varit ung alls inte blivit prästvigd i Svenska kyrkan.

Det som införts i Svenska kyrkan heter nämligen Berufsverbot. Det drabbade judar i Tredje riket och kommunister i Västtyskland på 1970-talet. När jag hör orden om "öppen och inkluderande" vet jag att den som talar ljuger. En uppsättning dugliga prästkandidater av det slag som tidigare tacksamt tagit emot, har inte prästvigts. En uppsättning dugliga präster av det slag som tacksamt tagits emot som kompetenta kyrkoherdar, har ställts åt sidan. Man valde andra. Dessvärre inte alltid de mest lämpade när det kom till praktiskt kyrkoliv - men de sa det som lät rätt. Nu kanske kyrkoherdepysslet inte ställer så stora krav, kan man tänka. Men komplikationen blir besvärande. Chefer vill inte ha sådana i arbetslaget som uppenbarligen är de mer kompetenta. Svaga chefer med insikter väljer svagare medarbetare. Sådana som inte utmanar eller ställer till det. De ställer, oss emellan, inte till med något.

Vad som händer om någon får för sig att ta sig igenom nålsögat och avlägga prästlöften med korsade fingrar, vet jag inte. Jesuitmoral är förstås också moral. Men ska vi säga att det är riktigt bra? Gillar vi själasörjarrådet "du kan säga det som inte är sant för de andra har brutit löftet från 1958!" - ?
I anspråk tagen hette en utredning som kom 2006. Där talas om den sneda könsfördelningen bland prästkandidater. Då - nu? - var det ett problem att det mest var kvinnor som ville bli präster. (s 22) Det var också ett "dilemma" att befordringsvägar saknades eftersom "en väg till utveckling i arbetet är att få utmaningar som en högre befattning kan innebära (s 27). Där finns nog ett moralsikt problem. Somliga blir inlåsta och det talas i arbetslivet om de som blir över på det här viset. Det kallas "inlåsningseffekten." Ser man saken som den presenteras i det kyrkliga dokumentet kanske det ska talas moral? Varför skulle Folke T Olofsson skällas ut när han sa precis detta om könsfördelningen och det var 1990-tal. Man kunde veta. han visste. Och utskälld skulle han bli. Och vad är det för ett system som inte kan ta hand om de som blivit i anspråk tagna och åta dm utvecklas?

Ändå är inte detta som styr mot person och den kompetens Svenska kyrkan skulle behövt det värsta. Värre är att Svenska kyrkan genom sitt Berufsverbot kapade rötterna till 1900-talets förnyelserörelser: ungkyrkorörelsen och högkyrkligheten. Dessutom kapades rötterna till 1800-talets kyrkoväckelse när gammalkyrklighetens prästkandidater också ställdes åt sidan. Vad som händer om en person med tydlig OAS-profil skulle fråga om vigning, kan man någon förstå. En från OAS hanteras som om O:et inte fanns.

Värst är dock något annat. Den funktionella ateismen avslöjas genom det Berufsverbot som Kyrkomötet införde. Gud som är Fader och Son och Helig Ande får bara kalla somliga. Dyker det upp någon som omfattar den syn på ämbetet som var Kyrkans - och därmed Svenska kyrkans - fram till hösten 1958 och som avskaffades efter riksdagsbeslut sedan kyrkomötet 1957 avvisat reformen, avvisas den kallelsen. I vågskålen läggs dels insikten om kallelsen, dels insikten om Berufsverbot och förbudet väger tyngst. Funktionell ateism betyder att Svenska kyrkan självtillräckligt styr och ställer utan att oroa sig med frågan vad Gud kan ha för mening. Här borde ni kunna se ett problem. Hur lång tid tror ni Gud låter gäcka sig? Vore inte det rimliga att tänka att välsignelsen viker från en kyrkostruktur som agerar så?

Jag diskuterar inte ämbetsfrågan. Jag klargör konsekvenser. Dessa konsekvenser ville inte kyrkomötet 1958. Förklaringen är uppenbar. Då hade beslutet inte kunnat fattas. Men vad ohägn har de s k kvinnoprästmotståndarna ställt till med? Inte värre, tydligen, än att de på något sätt är välkomna att predika i alla Svenska kyrkans kyrkor. :-) Och här är problemet. Under långliga tider talades om trakasserier. Vi begärde att få besked: Stund, ställe, styrka,slag, sysselsättning samt eventuellt sagesperson. Jag motionerade i kyrkomötet om en utredning om förekomosten av trakasserier, mobbing. Intet, intet, intet. Det var på sitt sätt obegripligt. Varför ville man inte komma till rätta med problemen, det som kvinnoprästmotståndarna begärde? Svaret måste vara ett. Det var själva meningen om ämbetet som var förbrytelsen. De impertinenta hade mage att stå fast vid den klassiska meningen och just detta var trakasseriet, dvs den sten som skavde i den kyrkliga skon. Det fattade nog inte kvinnoprästmotståndarna. Alltså var det konsekvent att när den utredning som ville ta nya tag för att hitta en lösning i linje med löftet från 1958, Kyrka Ämbete Enhet, publicerades så tillgreps hårdare tvångsmedel mot de refraktära och detta var biskoparnas verk. Man kanske inte ska skälla på dem. De uppträdde som staffage i ett ödesdrama. De visste vad som måste öras, ville det kanske inte, men gjorde.

För att om inte allt så en del ska korrigeras är det inte som präst jag är invald i kyrkomöte eller stiftsfullmäktige utan som Dag Sandahl. Vi har inte kategorival längre. Så var det 1979 och 1982 när prästen Dag Sandahl valde in i kyrkomötet på en plats som var kontinuiteten till ståndsriksdagen. Då kom jag i kaftan till kyrkomötets öppnande och avslutande och gick i kaftan till Slottet när kyrkomötet skulle hälsa på kungen (och någon i monarkistisk yra föll på knä också inför den konungsliga hunden för att hälsa). Nu välja nomineringsgrupper. I sådana kan det finnas präster men det är inte präster som väljs. Ni fattar den avgörande och viktiga distinktionen. Då förstår ni också reservationen vid 1982 års kyrkomöte, den som underkände den kyrkomöteskonstruktion där biskoparna avskaffade sig själva och lärobeslut skulle tas i demokratisk ordning.

62 kommentarer:

  1. I så fall tycker jag att du ska fira mässan på gatan eller parkeringsplatsen utanför kyrkan tillsammans med dina anhängare. Begär polistillstånd för allmän sammankomst. Det ekonomiska är ju redan ordnat eftersom du har pension.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket onödigt förslag. Bloggaren är väl svenskyrklig enligt egen utsago och inte nån företrädare för privathållna mässor! Bättre om bloggaren nu fri från all plikt utövar det allmänna prästadömmet, ett extra vänligt bemötande då tid finns, välsigna varje grässtrå hans klumpiga fötter beträder, verkande så som han skrivit om kyrkfolkets uppdrag, välsignande varje förbipasserande bils resenärer, varför inte sittande bedjande på ett café för varje människa eller framför skärmen följande sina kommentatorer med den bön vi alla behöver? Än folkyrkligare, med matrikeln i hand. Mer bön mindre oro, mer liv i Gud vars osynliga egenskaper är synliga redan i skapelsen som aposteln säger. Tänk så många myror i Småland som kan komma bloggarens bön till godo! / Magnus Olsson

      Radera
    2. Vet du, LFL, jag tror att du inte uppfattade sorgen, allvaret och problematiken i Dags blogg. Och menar du på allvar att vi,varav inte så få är lekmän, som delar uppfattningen i ovanstående blogg framöver bör vara hänvisade till att skaffa polistillstånd för "gatumässa"?! Tydligt uttryck för att kasta ut oss skulle jag vilja påstå. Eller har jg missuppfattat dig?
      Dessutom kan jag inte se att Dag har ens antytt något om att hans pension/ekonomi skulle vara problemet.

      Jag i Halland

      Radera
    3. Ett ytterst märkligt svar från sign Jag i Halland. Jag har inte kastat ut någon ur kyrkan. Jag har inte heller blivit utkastad ur någon kyrka. Hade jag blivit det hade jag demonstrerat utanför den kyrkan. Jag hade kanske hållit en "motmässa" till den mässa inne i kyrkan, som jag förvägrats tillträde till, och hoppats få fler deltagare i motmässan än i mässan inne i kyrkan. Hade jag varit prästvigd hade det inte varit några problem alls. Jag i Halland ser spöken mitt på ljusa sommardagen.

      Radera
    4. OK, då har jag missuppfattat lite av din kommentar. Tack för att du talade om det.
      Däremot tror jag fortfarande inte att din idé om "gatumässa" är speciellt konstruktiv. En präst kan nog bli avkragad för mindre! Fast i det läget spelar det måhända ingen roll...!

      Jag i Halland

      Radera
    5. Avkragad? Är det prästfacket som förbjuder ideellt arbete? Får en präst be på fritid utan att riskera avkragning? Eller är det bara mässan - nattvarden - som inte får firas utanför något av arbetsgivaren upprättat schema? Det handlar ju här - om jag vore präst och inte fick fira mässan i kyrkan - inte om några privatmässor utan om s.k. allmän sammankomst med polistillstånd.

      Radera
    6. Enligt kyrkans ordning får du som prästvigd i SvK inte hålla offentliga gudstjänster i en församling där du inte innehar prästtjänst utan kyrkoherdens vetskap och godkännande. Den som gör så kan bli "avkragad". Utöver polistillståndet krävs alltså lokal kyrkoherdes tillstånd. Det kan nog förväntas sitta långt inne. Vilken kyrkoherde skulle vilja uppleva nesan av att t.ex. Dag på parkeringsplatsen intill samlade tre gånger så många deltagare som de församlade i den bredvidliggande kyrkan? För att nu inte tala om risken att med ett godkännande riskera att uppfattas som tillhörande denna förfärliga prästs "doakör"? Sådant gagnar inte anseende och karriär i vår kyrka. Bortsett från annat, är alltså ditt förslag knappast praktiskt genomförbart. Tyvärr. Det hade varit rasande roligt att få vara med om en sådan mässa.

      Radera
    7. Då är vi överens om detta. Men låt oss då fundera vidare på saken. Finns det någon pensionerad präst, som är beredd att riskera avkragning för en sådan sak? Annars får vi väl arrangera en lekmannaledd mässa med den prästvigde som passiv åskådare. Som lekman åtar jag mig inte att läsa över brödet och vinet. men väl att duka fram och duka av det okonsekrerade och okonsumerade brödet och vinet, med ett beklagande att en vrång kyrkoherde har förvägrat oss att rätt fira den heliga mässan. En polsk präst har berättat att man firade sådana lekmannamässor under 50 års tid i delar av Sovjetunionen eftersom man saknade behörig präst.

      Radera
  2. Tror jag förstår hur du tänker. Men likaväl som motståndare idag inte prästvigs så avvisades ju många kallelser från oss kvinnor tidigare. Ja, funktionellt långt efter öppnandet för kvinnor. Blev man vuxen i SA, sydsvenska avdelningen av Kyrkliga Gymnasiströrelsen var det socialt omöjligt. Var det så att man försökte välja in unga kvinnliga kandidater i Arbetsgemenskapen Kyrklig förnyelses ledning fick man utskällning av Dag Sandahl.
    Som kvinna skulle man tiga och vara diskret.

    Jag håller väl egentligen med om att det är en illavarslande trend att prästämbetet håller på att bli ett lågavlönat kvinnoyrke. Det behövs män i kyrkan. På min arbetsplats är vi bara kvinnor.
    Jag håller t o m med i att kyrkan borde ta vara på kvinnoprästmotståndare och homovigselvägrare. Mycken andlighet har så förlorats när vissa stängs ute på grund av konservatism.

    Men jag har svårt att se att den ena diskrimineringen skulle vara värre än den andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant läsning av kyrksysters kommentar. Instämmer i de delar som gäller hur det gick till i högkyrkliga sammanhang. Har man dvs jag sett det som ung vet man att det inte var bland de högkyrkliga som höll föredragen och gjorde inläggen ( med undantag för nån enstaka vars namn jag självklart inte pekar ut) som den goda näringen bjöds utan vid de bortre kaffeborden, inte sällan helt utanför lokalen sedan borden var fyllda.
      / Magnus Olsson

      Radera
    2. Men, kyrksyster, man kan inte förvänta sig att en högkyrklig sammanslutning med den ämbetssyn som gäller skulle vara öppen för kvinnliga prästkandidater (om det är det du menar med "kandidater"). Det vore ju helt absurt.

      Vad gäller att det skulle vara socialt omöjligt att acceptera sin kallelse så ser jag det som en mycket stark indikation på att man bör ifrågasätta om man verkligen har en kallelse. Apostlarna hade det säkert inte så lätt de heller med det sociala trycket, för att uttrycka sig milt.

      Radera
    3. Elisabeth: "Man kan inte vänta sig" - men varför väntar sig då kinnoprästmotståndarna att man ska vara öppen för deras ämbetssyn? Öppenhet och tolerans för dem som inte delar ens syn i alla frågor bör väl lämpligen gå i två riktiningar?

      Men sedan tror jag inte att det handlade om prästkanditater utan om att bli invald i en styrelse som kvinna - alla i denna gemenskap var väl inte präster? Och att kyrksyster hade erfarenhet av att Sandahl vela hindra kvinnor även till andra uppdrag än prästeriet. Och det är i så fall onekligen intressant information.

      Jag tycker också det är nonchalant att så lätt avfärda någon med att den ska ifrågasätta sin kallelse. Även Sandahl klagar ju över "sociala omständigheter" - betyder det att han också bör ifrågasätta sin kallelse? Han kan väl också tänka på hur apostlarna hade det och inte gnälla?

      Radera
    4. Anna,
      det är stor skillnad mellan att "kräva" medlemskap i en förening som inte vill ha en som medlem och att få förutsättningarna för sin statliga tjänst radikalt förändrade under pågående anställning.

      Självklart ska man ifrågasätta sin kallelse. En prästkallelse måste vara så viktig att man bara följer den. Eller ska man stå inför Gud på den yttersta dagen och säga "jag vet att du ville att jag skulle bli präst men jag vågade inte p.g.a. vad det skulle kosta mig socialt"?

      Ditt resonemang haltar på båda punkterna. Och nog har väl Dag följt sin kallelse och fått betala ett pris för det.

      Radera
    5. Elisabeth: Vad är detta för antydningar? VEM har KRÄVT att få bli invald i "en förening som inte vill ha en"?

      Du svarar på något helt annat samt målar upp förutsättningar som kyrksyster aldrig har beskrivit. Kyrksyster talar om att välja in människor i en styrelse och säger alls inget om att kräva något eller en förening som inte "ville ha någon". Hon talar om hur hon upplevde Sandahls beteende vid denna tid.

      Så på vilket sätt haltar mitt resonemang när du inte ens har kommenterat det frågan gällde och dessutom fantiserat ihop en egen blid av hur det var, du som inte var där, vad jag vet, till skillnad från kyrksyster?

      Jag tvivlar inte på att Sandahl också fått lida för sin kallelse ibland, men din kommentar antydde att har man kallelsen och får lida för den så får man inte beklaga sig på något sätt utan ska tänka på apostlarnas lidanden, och då undrar jag varför du skriver detta till kyrksyster men inte till DS. Vad är rättfärdigt och schysst med att döma människor så olika för "samma brott" om man ska uttrycka det så? Även om du råkar gilla Sandahl så är det inte okej menar jag.

      Radera
    6. Anna,
      då tolkar vi kyrksysters inlägg helt olika. Jag fick uppfattningen att det gällde att få in kvinnliga prästkandidater i en sammanslutning (förening) med en annan ämbetssyn än en kvinnlig prästkandidat rimligen kan ha. Inte särskilt långsökt med tanke på att hon skriver om det i samma stycke som hon skriver om avvisade kallelser. Det jag skrev inom parentes öppnade ju också upp för henne att förklara vad hon menade, vilket hon ännu inte gjort.

      Jag har inte någonstans skrivit att den som får lida för sin kallelse inte får beklaga sig. (Apropå att fantisera ihop egna bilder.) Det jag har skrivit är att den som upplever sig ha en kallelse men inte vågar följa den av rädsla för sociala konsvenser bör tänka ett varv till. Det är en enorm skillnad.

      Radera
    7. Det var ingen prästkandidat vi valde in. En helt vanlig akademiker. Men hon var ung. Och vi unga kände oss utan representant. det var inte lätt att vara kvinna heler om man inte ställde in sig i ledet.
      Jag får stå för att jag inte vågade hela vägen ut. Då trodde jag att det var rätt. Alla sa ju det. Jag skulle bli hemmafru och föda barn.I dag kan jag se att min väg borde blivit annan.

      Radera
  3. När man läser Dag Sandahl så skriver han om ungkyrklighet och högkyrklighet men det fanns och finns andra väckelser i Kyrkan. Bl.a. den laestadianska. Där kanske främst östlaestadianerna fostrat präster till Svenska Kyrkan. Också den lilla rännilen av präster är nu borta. Kanske blir det missionsprovinsen som tar hand om prästvigningarna i fortsättningen?/Sven-Åke Nilsson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man verkligen läser författaren DS såväl akademisk som mer populär framställan så är just sammanfogningen av ung och hög kyrklighet en stor poäng. De pietistiska eller om man så vill de gammalkyrkliga rörelserna har mer samband med det ofta slarvigt kallade liberalteologi. Det handlar om att problematisera folkkyrkobegreppet och om det har bloggaren skrivit åtskilligt, värt att sätta sig in i. En slags gammalkyrklighet, den sk schaurtuska, hör inte hemma i det systemet och inte heller en rad företeelser i huvudstaden under samma tider. Det är just detta som är det mest intressanta i bloggarens och författarens syn, så långt man nu förmår tillgodogöra sig den. / Magnus Olsson

      Radera
  4. Gunnar Andersson7 juli 2014 kl. 11:47

    Har du inte firat mässa sedan 23 oktober förra året!!!??? Hör det inte till livet som präst att fortsätta med dagligt mässfirande efter emeriteringen?
    Har du inget huskapell där du nu bor? Nu har du ju all möjlighet att fira votivmässor. Gör det för Kyrkans enhet och för att den saliga Jungfrun Maria åter ska bli ärad i Sv kyrkan.

    SvaraRadera
  5. Först fick vi ett könsneutralt ämbete, sedan ett könsneutralt äktenskap och nu i dessa yttersta av dagar ett könsneutralt könsbegrepp (jo jag är fortfarande lite tagen av föredragen på Hudiksvalls Pride).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäste herr Holmberg, du duckar fortfarande gällande EFS hyckleri!
      /Antony

      Radera
  6. Kyrksyster, jag har ställt samma frågor om kvinnors kallelser som du (och Anna) till Dag. Och om hur hans framtida idealkyrka skulle hantera dem. De frågorna är relevanta. Men precis som i äktenskapsfrågan (där homosexuella hävdade att de var diskriminerade så länge de inte fick gifta sej med varandra) måste väl även ämbetsfrågan diskuteras inte bara utifrån vem som stänger ute vem i största allmänhet (då är det klart att man i all vänlighet kan förorda vigning av kvinnor till präster och homosexuella par till äktenskap), utan vad man utifrån Nya testamentets undervisning kan tänka att vår Herre menat om ämbetet - ett martyrieämbete som i förföljelsetider innebar att personifiera upproret mot kejsaren och vara förste man till avrättning - och om äktenskapet.

    SvaraRadera
  7. -Varken ELIMINERAD eller belagd med BERUFSVERBOT!

    Föga överraskande skyndar de till verbal undsättning, de trogna BloggarDagsanhängarna! Mina påpekanden att Dag sannerligen inte är eliminerad bemöts dock inte med sakliga argument och fakta, ty sådana finns ej som styrker ordvalet. Och huvudpersonen själv då, den livfulle dirigenten, som alltid har varit en mästare i kompositioner över sin egen påstått åsidosatta roll i vår älskade folökkyrka, leverar en ny och ännu längre text, där inte bara eliminationen tuggas ytterligare en gång utan där också yrkesförbudet försöker präntas in.
    Men den enligt egna ögon förföljde, marginaliserade, eliminerade teologie doktorn hugger i sten så det hörs vida omkring från Mohedas horisont. Det finns nämligen inte - konstaterat utan skryt - något i min beskrivning som sakligt kan vederläggas (vilket Dag också indirekt erkänner i slutet av sin långa offerdrapa) Han får förstås predika var han vill; han är ju prästvigd i den kyrka, som han tjänat och förblivit trogen i alla år och som han alltså ej har lämnat (tack för det!). Om han sedan inte blir tillfrågad för vikariat så ofta, som han vill, är ju en helt annan sak, som är lika fjärran från Berufsverbot som Ystad ligger från Haparanda.

    Och att Dag är ledamot av KM och har haft andra framträdande positioner i Svenska kyrkan är det dokumenterat faktum och som gör att han sitter i en hög beslutsställning i kyrkan med ett kontaktnät till sitt förfogande, som kan göra andra gröna av avund. Naturligtvis vet jag också fuller väl att Dag är invald som just personen Dag och på en FK-lista, där präster dominerar (det ligger i sakens natur vid en blick på vad denna nomineringsgrupp står och arbetar för).
    Dirigenten och körledaren är således fullvärdig präst, så fullvärdig en sådan kan bli i vår kyrka - med alla rättigheter och skyldigheter.
    Men läser man hans text, får man ett helt annat intryck: den förtappades, åsidosattes, utstöttes, nedtrampades röst!
    -Oh, vad det är synd om mig!

    Nej, bäste Moheda- och kyrkoprofil! Det är inte alls synd om Dig. Du finns på samma villkor som alla Dina ämbetskollegor i kyrkan. Det är bara en enda fråga som skiljer Dig från nästan alla andra: Du säger nej till kvinnor som präster! Din övertygelse är också respekterad, men Du kan inte begära att KM skall ändra sitt ställningstagande och gå på Din linje. Vid närmare eftertanke inser Du säkert också detta.

    Så låt oss alltså, BloggarDag, konstatera dessa ovedersägliga sanningar och fortsätta att i omtanke om kyrkan arbeta för att den skall växa och locka tillbaka flyktade och nya tillhöriga. Du kan med Din kunskap och erfarenhet bidra med mycket därvidlag. Lättja och bekvämlighet präglar ju inte Din person.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad betyder egentligen berufverbot? Jag har googlat men inte funnit vad det är för ord.

      Radera
    2. DS har stavat fel och menar egentligen verBROT, vilket är tyska för Vetebröd.

      Beruf betyder "beröva" på tyska. Någon har norpat vetebrödet eller glufsat i sig för mycket, helt enkelt, vilket ju kan hända, har jag själv erfarenhet av som "husmor" vid kyrkkaffen efter högmässogudstjänsterna.. Fast då tänkte jag: Är kyrkkaffet till för kyrkobesökaren eller kyrkobesökaren till för kyrkkaffet?

      Det var en svår nöt för mig att knäcka och jag grubblar fortfarande.

      Radera
    3. "Folökkyrka". Löken i mitten förklarar både varför enträget skalande bara gör folkkyrkan mindre och mindre utan att man når fram till någon kärna och varför den orsakar så många tårar...

      Radera
    4. Detta med tyska är, som påpekats tidigare, något slags internt skämt som är avsett endast för de invigda. Inte alla invigda förstår, men de skrattar ändå.

      Annas översättning är fantastisk - men rätt svar är nog ändå ungefär "yrkesförbud".

      Radera
  8. Efter att ha kommenterat två kommentarer skall jag citera en av Växjö stiftets största teologer, " det är fint att bli gammal". Min vana trogen röjer jag inte vem, så det får uppstå lite spekulerande i den här hönsgården. Men det händer ju att också en blind höna pickar rätt, så vem vet, kanske nån känner igen citatet. Bloggaren gör det säkert, han är ju beläst har jag förstått.
    / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  9. Att socialism, och särskilt förstås ateistisk kommunism, samt, egentligen alltsedan den s.k. Upplysningen, med både amerikanska, franska och ryska revolutioner på schemat, har påverkat väldigt många människors sinnen, tankar, åsikter och ståndpunkter, utan att de alltid själva kanske förstått hur exakt det har gått till; var, när, hur, av vem, eller av vilka, på vilket sätt har dessa – revolterande tankegångar - , dessa – moderna tankegångar - , kunnat influera, påverka, hjärntvätta och göra att många människor just ser dem som både goda, rätta och riktiga, det är ganska så intressant egentligen.

    För att kunna motstå den framför allt och alla och allestädes närvarande propagandan om de riktiga och rätta, framsynta och moderna, kloka, jämlika och därmed rättfärdiga och rätta åsikterna, så behöver kanske människor leva utan varken tidningar, böcker, radio och tv, vilket nog ändå ganska få människor gör idag.

    Där, genom alla dessa moderna medier, formas människors tankar, föreställningar, begrepp och åsikter om och kring vad som är just rätt och riktigt. De flesta kan inte motstå dem.

    De är som lava som väller fram och bränner upp alla alternativa tankegångar i sin väg.

    Att befinna sig framför en framvällande lavaström inser ju var och en är någonting allvarligt att göra.
    Det är livshotande.
    Människor kan riskera allt möjligt genom att befinna sig framför denna ständigt framvällande lavaström av indoktrinering, propaganda, paroller, slagord och deviser, dvs., s.k. sanningar.
    Många har svårt att kunna värja sig.
    De drunknar istället på så sätt att de känner sig fullkomligt tvingade att ansluta sig till den varma lavans tilldragande och lockande budskap och beblanda sig med dess ström av värme. De förstår inte själva att de faktiskt bränner sönder både sig själva och andra genom den varma lavans förföriska och obändiga framströmmande strömmar av attraktiva, lockande och pockande budskap.
    De kan inte tänka klart, utan de tänker genom ett filter ett lavafilter av paroller, slagord och standardiserade deviser.
    Utan att de ser det som så själva.
    Tvärtom.
    Många känner sig nog istället vara helt rätt i tiden, vara moderna, vara framåt, vara insatta, vara kunniga, samt nog också därmed som en konsekvens av denna kunnighet, de moderna känner sig mer eller mindre som automatiskt både som intelligenta, kloka och goda.

    Till skillnad då från andra både okloka, dumma, ointelligenta, bakåtsträvande, konservativa, okunniga, elaka och onda…

    Jo, jo, så kan det gå….

    SvaraRadera
    Svar
    1. LFL, den gamle socialisten, begriper nog inte vad du skriver?!
      /Antony

      Radera
    2. Vad har det här ordsvallet med bloggen att göra? Debatten handlar om Dags Berufsverbot!

      Men om om du åker till USA och hävdar att den amerikanska revolutionen var både socialistisk och kommunistisk då hamnar du nog i finkan, anklagad för oamerikansk verksamhet! Tur för dig att din hjälte McCarthy lämnade scenen för 50 år sedan. Men NSA finns ju och inget undgår deras avlyssningsapparater.

      Radera
    3. ...Egentligen alltsedan Upplysningen....och de revolutioner som varit påverkade av och till DEN...

      Skriver ingenting om att just ett amerikanskt inbördeskrig, eller revolution, skulle ha haft med ateistisk kommunism, eller socialism, att göra. USA är en Republik.

      Sign. Krille behöver nog läsa lite tydligare kanske, vad som verkligen står i en kommentar, innan han går till tangentbordet.

      Och f.ö. kan man se att de historiska händelser, som påbörjades i och med den s.k. Upplysningen, med boktryckarkonsten, med Martin Luther och protestantismen, med inbördeskrig i USA, Frankrike och Ryssland, allt hänger samman med varandra. Om Krille minns så formulerades i Frankrike devisen: Frihet, Jämlikhet, Broderskap, och alla skulle tituleras: Medborgare. I Ryssland drevs den s.k. jämlikheten ännu längre, när alla s.k. klasser, skulle utrotas. Där skulle inte längre alla kalla varandra för: Medborgare, utan där skulle plötsligt alla kalla varandra för: Kamrat. Kyrkan, och kristendom, skulle avvecklas.

      Så alla dessa s.k. ideala ideal, dvs., samhällsideal, ismer och ideologier, som har uppstått i olika former sedan Upplysningen, vare sig i s.k. liberala, socialistiska eller kommunistiska varianter, har påverkat alla samhällen, inklusive deras kyrkor, och också kristendom. sedan dess.

      Radera
    4. Ett sätt att inte bli missförstådd är att försöka vara tydlig i det man skriver, och att skriva lite kortare. Och att läsa igenom allt man skrivit innan det publiceras - om man orkar.

      Naturligtvis har jag som läsare rätt att tolka det du skriver. Men du, liksom många andra här, skriver kanske medvetet flummigt. Då kan man alltid försöka försvara sig med att "så har jag aldrig sagt".

      Det här påstås vara en kristen blogg, inte bara politisk med svaghet för nazismen. Jag föreslår att du läser lite i Bibeln. Börja i Nya testamentet, och du kommer att bli förvånad av all kommunism du finner där! T.ex. talas det om människors värde, och om fattiga och rika. Läs om du vågar!

      Radera
    5. Naturligtvis är det oftast en tvåvägsbrist om man själv skrivit något, som man tycker sig ha menat, men kanske ändå inte lyckats uttrycka på ett sådant sätt att det kan uppfattas så som man ville att det skulle uppfattas.

      Det är inte enbart den som läser som är skuld till om den inte kan läsa vad man själv tycker sig har skrivit, men ändå kanske då verkligen inte har, utan någonting annat….

      Hur som helst.

      Krille skrev:..” Jag föreslår att du läser lite i Bibeln. Börja i Nya testamentet, och du kommer att bli förvånad av all kommunism du finner där! T.ex. talas det om människors värde, och om fattiga och rika. Läs om du vågar!”…


      Vad är lite, vad är mycket, när det gäller att läsa en bok som Bibeln, kan inte klargöras förrän detta mycket eller detta lite ställs i proportion till någon annans läsande av den, t ex Krilles. Kanske har jag läst mycket, kanske lite. Vem vet.

      Bibeln säger många saker.
      Eftersom varje människa är en unik individ, med en unik uppsättning både förståelse, förstånd och fattningsförmågor av olika slag, så kan man från det utgå från att också Bibeln faktiskt kan tala till olika människor på olika sätt, helt enkelt därför att olika människor förstår texten som de läser olika.
      Bibeln talar inte i mina ögon om någon proletariatets diktatur.
      Tvärtom talar den om ödmjukhet och om t ex…- den som är slav, (kanske lönearbetare med våra dagars mått, eller kanske träl med ersättningar i natura, som varit så vanligt förekommande i den mänskliga historien),.. - skall inte göra uppror mot sin herre, utan tåligt utstå sina vedermödor med sitt hjärta och sin glädje, sin förtröstan vänd till Herren, till Gud - På så sätt och därmed kan lärjungen visa på just Gud som källan till glädje, liv, existens, även om så en människa tycker sig vara vandrande i …en dödskuggans dal...osv.
      Bibeln säger också att …- det är svårare för en rik att komma in i himmelriket - .
      Det är ett uttalande som kan tyda på olika synsätt på att vara fattig. Kanske kan det ses som att fattig är att vara – enkel - som därmed gör det enklare att närma sig Gud på just ett enkelt sätt. – Saliga är de renhjärtade, för de skall se Gud -.
      Eller fattigdom kan ses som att vara fri från bundenhet, och därmed ansvar, för rikedomar, som kan ta mycket tid i anspråk, och förhindra att tid kan ägnas åt samvaro med Gud. Så fattigdom och enkelhet ses tydligen som att kunna vara till en - välsignelse -.

      Alltså är s.k. rikedom ingenting (för en kristen) att avundas, samt ett stort ansvar att förvalta för dem som har.

      - Åt dem som har, (vara, existens), skall (vara, existens) varda givet-

      Dessutom talar Paulus mycket om att just …- vara död - …, för just allt världsligt, för att istället kunna just …- växa till- …i Kristus.

      Klosterlöften handlar också t ex om …- fattigdom - , (enkelhet), - kyskhet - , (trohet, renhet), och – lydnad -, (ödmjukhet, underordnande)…, till förmån då för Gud, för Ordet, för Kristus.

      Radera
    6. Tack för det svaret! Det är just en sådan diskussion jag efterlyser, och att vi kan ha olika åsikter är självklart. Men att man just i s.k.kristna bloggar kan läsa så många hatiska och föraktfulla inlägg, det är sorgligt!

      Radera
  10. Om det vore så att kyrkan hade varit angelägen att de kallelser som inte kom till uttryck på visst sätt kom till nytta på annat sätt hade jag måhända tänkt att kyrksyster 10:55 talat väl. Det kommer alltid att finnas och finns ännu, exempel på att människor inte tas till vara av div olika anledningar. Men inte tidigare därför att man faktiskt ville ställa sig bakom den kristna gemenskapens bekännelse, eller?
    Jag tror faran är att vi tror oss kunna utrota orättvisor. Idag upprätthålls rättfärdigheten därför att viss grupp pekas ut som stoppad, imorgon blir det annan grupp. Men i grunden måste det finnas bekännare som tar stryket för att Jesu namn förkunnas. Tyvärr förefaller nuv svenska ÄB just kvalificerat sig på motsatsen. Hör det ihop med det förra?

    SvaraRadera
  11. Kära Regering!
    Vore det inte dags nu att upphöra med att hjälpa kyrkan med uppbörden av kyrkoavgiften?

    Den hjälpen skulle ju ske under en övergångstid, sedan skulle kyrkan få klara det själv. Nu har det gått 14 år av denna hjälp. Det är väl hög tid att kyrkan lär sig stå på egna ben och klara den uppgiften med att ta in sina medlemsavgifter. Varför skall en statsmakt hjälpa en kyrka som nu är fri från staten med denna hjälp? På något sätt är det ohederligt att staten skall lägga ut kostnaden för denna indrivning.
    Allt står ju så väl till i kyrkan om man läser mellan raderna av som skrivs ovanifrån. Vi har fått en duktig ärkebiskop som måhända står lika nära Muhammed som Jesus. Vilken ekumenik vi kan förvänta oss. Går det dåligt för kyrkan med uppbörden, kan man kanske förvänta ekonomisk hjälp från trossyskonen i den muslimska världen. Där finns det mycket kapital att hämta och också hjälp att få om man sköter sig. Och det gör säkert Antje Jackelén.
    Nog borde väl kyrkan klara den uppgiften. Upp till bevis. Det skulle vara intressant att se hur stor medlemskader kyrkan får om nuvarande uppbördssystem upphör, när man skall skicka ut blankett för medlemsavgiften till sina medlemmar. Hur många betalar? Hur räknar kyrkan ut medlemsavgiftens storlek - lika för alla eller som nu efter inkomst? I senare fallet måste man även studera taxeringskalendern för att räkna ut rätt.

    Men det finns ju andra sätt också att få in inkomster till kyrkan. Man kan sälja "dingdångandet" av kyrkans klockor och ta betalt för det. Fråga domprost Hermansson i Visby, han vet. Göra upp en taxa för olika ändamål; födelsedagar 1.000 kr, jubiléer av olika slag 2.000 kr osv. Man kan hyra ut kyrkolokalerna vid skolavslutningar, någon präst behövs ju ändå inte där numera. Man kan hyra ut till olika organisationer som i kyrkan anordnar musikevenemang av olika slag. Man kan införa lösa bänkar så man kan hyra kyrkorummet för kalas och fester av olika slag. Det låter väl festligt!
    Detta var några förslag till lite inkomster för kyrkan, för jag tror ärligt talat inte att kyrkan skulle stå där med så särskilt stort medlemstal vid egen indrivning. Så intresserad är inte medel-Svensson av kyrkan idag. Man är kvar av gammal vana. Men vid nytt uppbördssystem blir det nog annat av.

    Jag nöjer mig med denna synpunkt tills vidare. Det är kanske stort bete nog för många att svälja ändå. Men det är nog dags för kyrkan att tänka vidare på denna bana. Snart nog är vi där. De behagliga köttgrytornas tid är förbi.
    De varar inte för evigt.

    "Präst från Skara stift"

    SvaraRadera
    Svar
    1. En snabb väg till slasken för vad som är kvar av SvK! Bra! Så slipper vi eländet!

      Erik

      Radera
  12. Och du är säker på DS; att det bara handlar om din inställning i ämbetsfrågan som gör att du inte blir anlitad som vikarie? Att du återkommande kallar en medarbetare för Ding-Dong i förnamn när du BELYSER som du säger hur saker är (fast de just inte alls säkert är på det sättet) borde rimligen väga in. Skulle du själv anlita en prästkollega som hela tiden kallade dig "Puckot Sandahl" i sina bloggar till exempel? När en kollega inte ens får antyda att du har finnar i rumpan utan att du går i taket?

    SvaraRadera
  13. Anna, Anna, Anna - många vassa här, men inte likasinnade. Men vassa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ich verstehe nicht. Bin ich dumm?

      (förlåt, är lite till åren och har glömt bort min tyska)

      Radera
  14. Christer, präst7 juli 2014 kl. 19:27

    Ibland slår det mig, som avståndstagen och stillsamt betraktande, hur denna blogg skulle ha sett ut om BOD eller LFL varit i Bloggardags ställe, - vilka kommentarer som ignorerats, vilka som fått folkets jubel. Och hur knorren blivit. Ganska kul tanke faktiskt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget hindrar att dessa båda omgående upprättar sin egen blogg och visar vad de går för på det sätt du efterlyser :-)

      Radera
    2. Tycker det är ytterst osympatiskt att spekulera på det här sättet om vad andra människor skulle göra under förutsättningar som aldrig kommer att uppfyllas. Men jag förstår att det tjuvnypet har jag fått p.g.a. av mitt tydliga ställningstagande mot nazismen. Ni skämmer ut er.

      Radera
    3. Problemet, LFL, är att du vill använda censur och statens våldsmonopol för att förhindra att dåraktiga uppfattningar får spridas. Det förvånar mig föga eftersom att du är anhängare av den, i grunden, antidemokratiska och människofientliga socialismen!
      /Antony

      Radera
    4. Det var väl ändå att kasta sten i glashus. Sign Antony är en fascistoid katolik, som inte kan erkänna att Katolska kyrkan har gjort fel ens i det förgångna. Minns autodaféerna, det högtidliga överlämnandet av kättare till den världsliga rättvisan, för att den skulle verkställa de avrättningar, som kyrkans egna domstolar hade beslutat om.

      Radera
    5. LFL ljuger! När och hur har jag skrivit att Katolska Kyrkan är "ofelbar" - det har jag aldrig gjort!

      Att sedan anklaga mig för att vara fascist är närmast infantilt löjeväckande, då jag hyser ett stort förakt för denna korporativa auktoritära vänsterideologi!

      Moi - jag är en liberal monarkist!!
      /Antony

      Radera
  15. Nu är Anna ute och cyklar igen. Helt bakvända resonemang från det andliga till det ändtliga. Det är en otäck tid vi lever i - i denna vår Svenska Kyrka.Själv har jag upplevt det sedan 1958. Då vägrade jag att ta ställning i den splittrande kvinnoprästfrågan - för säkerhets skull försökte jag att inte avgöra vad teologer, forskare och kyrkostyrande inte kunde enas om.
    Men det framgick snart, att kyrkan var kluven ung. på mitten; de mest en-
    gagerade, fromma, bibeltrogna höll fast vid den gamla bibeltolkningen,
    som fortfarande till åtminstone 2/3-delar delas av världens kristenhet.
    Att välja sida i denna fråga betydde att bli populär i halva kyrkan och o-
    möjlig i andra halvan. Jag menade att jag inte var skyldig att välja sida,
    och ville samverka med alla i Sv.Kyrkan. Efter hand anslöt sig flera präs-
    ter till kvinnoprästsidan, där kvinnosaks-kvinnorna, centerpartister och
    socialdemokrater, m.fl. dominerade starkt. Då hade man också förstått,
    att detta var en nödvändighet, om man skulle göra karriär i Sv.Kyrkan.
    Så har vi sett hur den ena prästen efter den andra avsvurit sin gamla
    ämbetssyn för att kunna bli kyrkoherde, prost och biskop. Fortfarande
    har vi några sådana biskopar, men de flesta har lärt sig att från början
    utgå ifrån folkmeningen och ställa upp på kyrkomötenas beslut.
    På senare tid har det gällt äktenskaps-synen, där Sv.Kyrkan skiljer
    sig från världens kristna, så att vissa utländska kyrkor vägrar samverka
    med oss. Den svenska attityden är då:"Vi går före och har rätt. De mera
    efterblivna kyrkorna måste utvecklas och komma efter - i hela världen".
    Jag brukar komma att tänka på den mamma, som vid regementets dag
    i Växjö sa´:"Ock kan ni tänka er att det var bara min Axel som gick i takt!"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja ja, ich Fahrrad. Aber ich vershehe immer noch nichts!

      Kan någon översätta vad min vän Sven har skrivit ovan så även cyklister förstår?

      Radera
  16. BOD var glad i din spydighet emot "kören". Det är ngt av det bästa vi har
    i vår kyrka! Men du bör inse att du med dina "demokratiska glasögon"
    inte kan nå den andliga klarsyn, som bibeln talar om.
    Och ändå vill jag tro att du menar ngt bra trots för mej helt orimliga reso-
    nemang och spydiga slutsatser. I himlen må vi göra upp! Blessings!

    SvaraRadera
  17. Troligen drabbas DS inte av ovilja. Organisationen är helt enkelt för stor. Vikarier behövs inte för kortare perioder. Att kvinnliga kyrkoherdar skulle generellt banga f a ta in DS, tror jag inte. Möjligen svaga manliga, måna om sin "heder"!.

    Erik

    SvaraRadera
  18. Kyrksyster,
    Du kanske än mer borde koncentrera dina funderingar på vad som har skett med SVeK sedan 1958, Har något av allt detta goda som utlovades skett ? Ser inte Du en kyrka i förfall, en sekulariserad sådan där rena hädelser välsignas och Guds ord förnekas.

    Var det det kvinnorna "kallades" till? Ja, jag undrar nog vem som i så fall kallade dem. Allt av ande är sannerligen inte helig Ande,

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här sortens kommentarer, HH, är en anledning till att hålla kvinnoprästmotståndarna stången. Denna iskyla och brist på respekt - att antyda att kvinnorna fått sina kallelser av något ont - är inget som är värdigt någon som vill ha en arbetsledande roll i kyrkan. Det visar på en sådan arrogans och respektlöshet mot andra, samtidigt som ni beklagar över andras beteende jämt och ständigt! Det är obehagligt och det gäller inte alla, men flera av er.

      Radera
  19. Dag, tack för god analys!

    SvaraRadera
  20. Anna,
    Du utgår som vanligt från ett annat perspektiv än det kristna. Du utgår från "jämlikhet" ," rättvisa" och "rättigheter". Alla så kallade honnörsord men utan att egentligen tyckas vilja förstå vad det innebär. Framförallt talas det väldigt tyst om därtill hörande plikter .

    Du talar om kyrkan- passeligt nog med små bokstäver. Ja som den utvecklat sig så är den (SVeK) numera en organisation som alla andra om än större. En organisation som falskeligen påstår sig vara apostolisk och kristen. (Detta sagt och med påpekande av att, som jag gjort flera gånger , ännu med öar kvar där Guds ord förkunnas klart och rent. Frågan är hur länge till..
    Din kommentar om iskyla berör mig inte-lämnar mig helt utanför i sammanhanget. En kyrka som inte vill vara en Kristi Kyrka är ointressant för mig. I bästa fall fungerar de nu som vilket annat Rotary eller liknande. De gör säkert , åtminstone många av dem , mycket gott och jag ägnar sannerligen varken tid eller möda åt att försöka ändra på dem,

    Rotary och andra har dock vett att inte kalla sig kyrka -framförallt inte Kristi Kyrka. Min sorg , förtvivlan kommer sig av att en organisation påstår sig vara och verka för något som de sedan bevisligen varken vill vara eller ens försöker vara- dvs de varken är en Kristi Kyrka eller verkar för att bli en sådan.

    Kyrksyster skrev för övrigt ganska avslöjande om än omedvetet just hur Du och dina gelikar ser på prästens roll. Det behövdes manliga präster för att undvika att "yrket" blev ett kvinnligt låglöneyrke,

    Jojo, det är till att ha bekymmer för väsentligheter för SVeK som med stormsteg strävar att bli och vara allt annat än Kristi Kyrka.

    Vad gäller kallelser. Ja, jag tror verkligen inte att Jesus kallar till sig människor med uppgift att predika emot sin lära . Det innebär att jag inte heller anser att en prästvigd manlig sådan nödvändigtvis är kallad. Det är nog tyvärr så att det är alltför många, kanske tom majoriteten som har sett prästtillvaron som ett bekvämt sätt att skapa sig en behaglig tillvaro .

    Många av dessa av de då mera oförargliga pastor Jansson typerna. Där man dock kan konstatera att många av de tidigare pastor Janson typerna nu för att skydda sig själva agerar som lydiga nickedockor i förföljandet av de som inser att prästen har ett kall och med det också plikter.

    Den behagliga tillvaron som en präst onekligen kunde njuta av när allt var frid och fröjd. Den skapade naturligtvis avund hos många och medförde alla dessa krav på "rättvisa". Del av det goda . Tyvärr utan att beakta att det gäller att vara präst även när det inte råder samstämmighet. Att prästen även skall vara apologet och fof stå upp för sanningen, den kristna tron.
    Inte att anpassa ,förfuska och förfalska den till vad som är PK för att behålla en falsk frid.

    Som skrivet --om så en himmelen från himmelen predikar ett annat evangelium...

    Våra präster , ja vad de än må vara , de är långt ifrån änglar , inte heller några helgon men många predikar onekligen ett annat evangelium. Det är det skrämmande ty evangelium , det glada budskapet handlar om frälsning och kan ge sådan.
    Inget annat kan ge detta- det gäller inte om så en ÄB påstår motsatsen.

    Det tragiska är att Kyrkan så länge kunnat lita på kvinnorna . Det är de som i sitt självuppoffrande nit samlade och höll ihop familjerna och kyrkogångarna- utan dem hade Kyrkan inte fortlevt -inte som vi känner den.

    Nu är det tyvärr kvinnorna som i stor utsträckning raserar såväl kyrka som familj i sin önskan att vara vad de inte är och inte kan bli. Män.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sluta nu HH, jag orkar inte ens läsa ditt inlägg när du skriver att jag utgår från "rättigheter" och det ena med det andra.

      Låt oss också minnas att det tog fem (?) inlägg för dig senast att förstå att jag inte var för klockringningen, vars brister du ständigt försökte övertyga mig om, och jag orkar inte igen.

      Låt mig bara påpeka igen att kommentarer som dina raserar precis allt det som kvinnoprästmotståndarna med DS i spetsen försöker övertyga oss alla om - dvs att en dålig kvinnosyn inte har ett dyft med det hela att göra. Du ger hur många gratispoäng som helst till Sandahls meningsmotståndare i det mesta du skriver.

      Radera
    2. "Vad gäller kallelser. Ja, jag tror verkligen inte att Jesus kallar till sig människor med uppgift att predika emot sin lära . Det innebär att jag inte heller anser att en prästvigd manlig sådan nödvändigtvis är kallad. Det är nog tyvärr så att det är alltför många, kanske tom majoriteten som har sett prästtillvaron som ett bekvämt sätt att skapa sig en behaglig tillvaro .", skriver HH.

      Dessvärre tror jag också att många har blandat ihop en kallelse till tron med en prästkallelse. Det är mitt intryck efter att ha läst många tidningsartiklar där prästkandidater/nyprästvigda intervjuas inför sitt första missiv. Är det då lika illa ställt med biskopen så prästvigs kandidaten fastän han borde ha fått stå på tillväxt eller inte bli präst överhuvudtaget. Då är det inte så konstigt att utvecklingen inom Svenska kyrkan ser ut som den gör.

      Radera
    3. HH: Tänker du någonsin på vad du själv skriver? De två sista styckena i ditt utfall härovan är helt sanslösa! Menar du vad du skriver? Är det därför du är motståndare till kvinnliga präster? Håller alla dina nickedocke-kompisar med dig? Då kan ni dra ner rullgardinen för gott!

      Radera
    4. Jag är själv kvinna och fd feminist och jag håller med HH om hans analys i de två sista styckena, Krille. Been there done that. Att min erfarenhet inte är pk just nu innebär inte att inte fler i min generation kan känna igen sig o dra slutsatser i samma riktning så småningom. Vi som är barn till feministerna har skördat frukterna, både goda och dåliga.

      Radera
    5. Så motståndet mot kvinnliga präster handlar inte alls om teologi, utan om att kvinnans enda uppgift är att skicka barnen till kyrkan och ta hand om sin hjälplöse man?

      Radera
  21. "Tänker du någonsin på vad du själv skriver?" För mej överträffar det "Du är
    den största jubelidiot, som gått i ett par skor!"

    SvaraRadera
  22. Ja, men lite snällare formulerat. På den här bloggen ska vi ju vara snälla mot varandra, det är jag ju överens om.

    SvaraRadera