torsdag 11 april 2013

Jag - en lögnare

Man kan fundera över vilket skiljetecken rubriken ska ha. Ett utropstecken? Ett frågetecken?

Mattias Irving är glasklar i en bloggkommentar. Jag drar mig inte för att ljuga när det passar. Jag förvanskar medvetet citat av Irving. Och så får vi en hänvisning till twitter. Men jag läser och ser alls inte vad Irving påstår ska finnas där. Ett vet jag. Av Dagens Seglora har jag den 8 april anklagats för att sprida antisemitism, anklagats för att publicera antisemitisk propaganda (5 april) och vara "knähund till högerextremister" (5 april).

Frågan ställdes om det inte var allvarligare att bjuda in någon till en konferens än att låta någon kommentera på ens blogg. Därmed torde avses Omar Mustafa respektive Dag Sandahl - för det var ju inte den som skrev bloggkommentaren som tilläts kommentera. Den anklagelsen riktades faktiskt mot mig.

På detta svarar Irving: "Stor skillnad. Den ene driver öppen antijudisk kampanj. Den andra pratar om sin tro. Fortfarande problem men du ser skillnaden." Det är möjligt att Irving avser någon annan än mig - men det var mig frågan gällde. För detta anklagar Irving mig för lögn.

Jag säger ett: De som fiansierar Dagens Seglora har ett ansvar att röja upp. Mattias Irving lyckades inte beskriva i vilken kyrka han återfinns söndag förmiddag. Han lyckades inte ens förklara att jag missuppfattat något. Han säger att jag ljuger när det passar mina syften. Det är grovt, egentligen alldeles för grovt. Och bortom förståelsehorisonten sådan den återges i den lutherska förklaringen till buden.

Men vad ska man förvänta sig? När Irving skulle få ut Frimodig kyrkas ordförande på banan att kommentera så skrev han att det var "tråkiga frågor" han fick ställa. Tråkiga? Hur då - för Irving? Hyckleri och falskhet kallas beteendet.

Dagens Seglora har, markerar Irving, inte kallat mig antisemit. Då undrar jag: Har Dagens Seglora skrivit något om mig som vid närmare eftertanke måste formuleras annorlunda?

En anonym skribent undrar om en artikel av redaktör Dike där jag - för någon gång i ordningen - påstås ha bytt hållning. 2000 ville jag inte en undersökning om Stasi som jag 2013 vill. Den artikeln såg jag i tidningen Barometern och svarar där. Det är i princip samma svar jag gav i Östran och i kanske någon tidning till förra året.

Motionen 2000 skrevs av Dike själv och syftade till att undersöka vilka  i Svenska kyrkan som gjort gemensam sak med kommunismen. Jag uppfattade att saken gällde en vendetta mot ärkebiskop Hammar och biskop Lind. Kyrkomötet sa nej till motionen. Det som föreslogs var inte forskningsbart.
Det vi undrar nu är forskningsbart. Vad gjorde Stasi i stiftet och vilket var syftet?

Läs protokollet från kyrkomötet 2000 så ser ni. Men tjata inte på att ni ska ha svar i andra fora än där frågan ställts. Det blir orimligt. Det är inte jag som erbjuds resurser från bidragsgivare för att kunna ägna mig åt skrivarverksamhet och migelverksamhet hos fackföreningsrörelsen och på bokförlag. Jag har en församling att sköta. Och då är det något att göra mest varje dag, som det heter.

5 kommentarer:

  1. Av sammanhanget att döma menar Irving att det är allvarligare att låta en antisemit (Ermefjell) skriva antisemitiska kommentarer på ens blogg än att bjuda in en antisemit till en konferens för att tala om något annat, nämligen sin tro. Det är en begriplig tanke, men den kunde han förvisso ha förklarat/försvarat utan att anklaga dej för lögn (ifall det nu rör sej om ett enkelt missförstånd). Å andra sidan har ju bloggaren själv knappast tvekat att ta till begreppet lögn även beträffande en del påpekanden från Smedjan som kanske ändå inte alltid var fullt avsiktliga misstolkningar.

    Detta sagt: Seglora Smedjas jätterubriker mot Bloggardag saknar faktiskt proportioner. Särskilt som det knappast är etiskt okontroversiellt att bjuda in antisemiter för att "tala om sin tro" heller. Tänk er att Jan Ermefjell hade inbjudits som talare vid Frimodig Kyrkas årsmöte i Strängnäs stift...

    SvaraRadera
  2. Tysta ordlösa kommentarer är också kommentarer. Den Som har öronen med hör, den som har ögonen med ser. Den som tänker med det hjärta som vill, tanke, hjärta, vilja, VET, Sam vete. Säger det igen kära " ickevänner" att " sanningen ( det eviga) skall göra er fria( att vara Kriisti slavar)". KRIS leder till KRISTUS! Bygg innifrån! / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  3. Varför inte spara på blodtrycket?

    Dag Sandahl är, förutom en symbol för något djupt oönskat och hotande i det kyrkliga, ett hot värt att ta på allvar mot Mattias Irvings levebröd och pastor Helles skötebarn SS.
    När försörjningen med förnödenheter hotas, går länder i storskaliga krig. Så ock redaktörer, tydligen.

    DS har alltså lyckats över hövan i sina manövrer och i grunden skakat SS. En anledning att känna sig smickrad snarast. En ofarlig person ignoreras. En som farlig ansedd angrips. Ju farligare, ju större kraft i angreppet.

    Tant Svart

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle tvärtom hävda att Dag Sandahl, tillsammans med Helena Edlund och en hoper andra, är livsviktiga för Segloras överlevnad. De kommer inte att kunna existera utan en klar och tydlig fiende!

      Radera
    2. Det, Bo R,
      var också en tänkvärd aspekt!

      Tant Svart

      Radera